m— annan; men det kunde naturligtvis icke lyjela8. g p Bor inte du V Ladugårdslandet ? frågade Edvard pustande, då Phan ändtligen nådde fatt i honom. Jo, dor har jag bott ända sen jag född blefv, svarade Nicke, ond Nå is, det. var ju Präktigt! då ha vi samma väg, ty jag bor på Storgatan i närheten af kasern. Ta mig under armen .nu, så knoga vi i allsköns lugn hemåt. Det är ett herrligt. månsken ! : Ja, mycket vackert., sade Nicke lakoniskt. Nå, min bror, hvad tycker du onifarbror mins hem? Och honom sjelf och familjen, då? Jo bevars, svarade Nicke lika lakoniskt som förut, det är nog bra alltsammans. Hvem tycker du är bäst utaf hela säll-skapet? och Edvard såg på honom pröfrg kvd k i t Ja, ska Jag vara uppriktig, så nog tycker jag bäst om dottern. allti. od Ja, inte sannt! inföll gradpasseraren lifligt, det är en bra söt flicka! Huw min oxmickel till farbror kan vara far tjllhenne, det begriper jag inte! Jag är nöstan rädd för att hon härstammar. från Mållösa och från unga grefven. : Fy då, så du kan tala!, utropade Nicke, hvars moraliska känsla uppreste sig mot ett sådant vanvördigt skämt med, fruStarks forntid; det är ju dina slägtingar. Ä Ja än sen då? Derför kan väl unga grefven vara far till Clara! Fints det ett enda lrag hos henne som påminner om föräldrarne? Svara mig på samvete?n Nej, det kan väl hända; men sådant ser man ju ofta, utan att det derför behöfver vara ..D ; (Forts.)