Aftonbladet – 5 januari 1870, sida 3

NE nn HT SÄNÅR sar ein get an nn Sa TP FREE ENE REG SR Oe a ärar en ngr ARN Oo om denna fantastiska varelse, som Wagnei Fausts famulus,-af en alkemistisk samman sättning af syror, fosfor och andra bestånds delar, med tillhjelp af kabalistiska formle och under anropande af jag vet ej hur mång: stjernor, framtrollade. Men det första son den på detta sätt skapade varelsen vid re. tortens springande gjorde var vatt han fö sin kos och lemnade sin vetenskaplige fade qvar i förtviflan. Ja, er konstgjorde konung skiljer sig från naturliga kohungar på samm: sätt som Wagners skapelse från den i universi sköte skapade menniskan. Katkovs organ, Moskvatidningen, söker Jen lång ledande artikel visa, att Ryssland : närvarande ögonblick är mäktigt af en lång större maktutveckling än på Krimkrigets tic och än de flesta öfriga europeiska stormakIterna. Den ryska makttillökningen sedar Krimkrigets tid beror, enligt tidningen, hafI vudsakligen på två faktorer: det med jättesteg mot sin fulländning gående ryska jernvägsnätet, som ofantligt underlättar armens koncenItrering på hvilken punkt af gränsen som helst och hehnes operationer i allmänhet, samt den redan till största delen genomförda armåereorganisätionen, bvarigenom hären blifvit numeriskt starkare, rörligare och krigsdugligare. En jemförelse, som författaren anställer mellan Rysslands och de öfriga europeiska stormakternas krigsstyrka, kommer till det resultat, att endast Preussen är vuxet den ryska militärmakten och skulle i händelse af ett anfallskrig mot Ryssland: blifva en farlig fiende. Deremot har författaren om den österrikiska och den turkiska krigsmakten. en så dålig tanke, att han förklårar en jemförelse mellan dem och-den ryska rent af för löjlig. Gentemot den imponerande preussiska militärmakten och det preussiska fästningssystemet anser förf. det rådligast för Ryssland att behålla fred med Preussen och söka dess vänskap. Han är dock af den mening, att denna fred endast beror af Preussens goda vilja, och ger derför ryska regeringen det rådet att. betrygga sig mot den farlige gratmen genom skyndsamt avläggande af strategiska jernbanor och fullständigande af tästningssystemet i Lithauen och Weichselguvernementet. Den respekt, som den, Katkovska tidningen uttalar för. den preussiska militärmakten och det fredliga och vänskapliga språk hon plötsligt för mot Preussen, äro så mycket mera öfverraskande, som de föga harmoniera med de allting annat än vänskapliga tänkesätt tidningen förut yttrat mot grannen i vester. ; Antalet af de bullor, som under konciliet i Rom skola framläggas för de der församlade fäderna, skrifver en korrespondent till Times, är ännu ej fullt. Enligt hans uppgift väntar man ännu två sådana håktstycken till, af hvilka det ena skall vara riktadt möt ItaHen, det andra mot den nyare vetenskapen. I den sistnämnda skola alla de sedan -konciliet i Trient utkomna filosofiska verk, som ej erhållit den katolska kyrkans särskilta godKännande, äfvensom åsigterna i många vetenskapliga ämnen, som nu vunnit allmän giltighet, allesanimans öfver en bank fördömas. Beträffande Italien förmäler korrespondenten, att regeringen i Florens åter försatt. jesuiterna i ett nytt anfall af ursinne derigenom, att hon låtit på franska och italienska öfversätta ett utdrag ur psevdonymen Jani bok Påfven och konciliet samt på officiel väg sprida det rundtomkring i landet. Enligt samma källa skulle italienska regeringen, för den händelse påfven genom en afgjordt fiendtlig bulla skulle förklara krig; vara besluten att, som en köntrastöt för att. parera detta hugg, föreslå parlamentet att helt enkelt utstryka den paragraf i konstitutionen som förklarar den katolska religionen för låndets statsreligion: Agitationen-bland de franska prelaterna, fortsätter korrespondenten, är så liflig att man måste komma till den öfvertygelse, att mycket allvarsamma saker förestå. Det talas till och med om bildandet af en fransk-katolsk Kyrka, således äfven här en emancipation från Romi Frankrike och Österrike skola gemensamt gjort krafiga föreställningar om nödvändigheten af en reorganisation af kärdinalkollegiet, för såvidt det bädanefter skall fortfarande verkställa påfvevalet. Blånd oppositionspartiet har stor skandal väckts af kardinal furst Schwartzenbergs fega beteende; hvilken förmått flöra sina kolleger bland de tyska biskoparne att underteckna en protest mot den godtycklighet, som på konciliet gjort sig gällande, men: i-sista ögonblicket sjelf vägrat att skrifva under. Ultramontanerna och jesuiterna tro sig emellertid redan vissa om segern och det språk de föra i siva tidningar är det mest högstämda. Ett exempel. Rouland ställde, som bekant, för några dagar sedan i franska senaten en interpellation till regeringen, för att få veta, hvad regeringen skulle göra för den händelse att konciliet uppställde vissa mot. den franska statstätten. riktade definitioner... Med anledning häraf yttrar nu Le Monde: Regeringen skall i detta fall ingenting ha att göra och ingentiog kunna göra. Vill hon hindra konciliets beslut? Nej, det är omöjligt Hvarje viljeyttrivg från påfvens sida skall, så snart hon blir kungjord, genast upprepas af tusende ekon öfver hela jorden. Skall regeringen, när kyrkans: beslut äro bekanta, kunna förhindra att de öfverallt finna frivillig börsarehet? Tror hon sig kunna i Frankrike finna en enda kristen : prelat, prest eller rättrogen katolik, som mellan hennes förbud och kyrkans befallningar ett enda ögonblick tvekar? Må hon ej begå den dårskapen att sätta sin vilja mot denna väldiga ström, ty hon skulle då se med hvilken lätthet hon af denna ström skulle bli bortryckt.s Journal des Debats aftrycker slutet af denna hotelse -.med;spärrad: stil och tillägger: Man förklarar regeringed, att man ej skall göra afseende på hennes förbud och att det gäller hennes: existens, om: hon vill skaffa konkoördatets bestämmelser aktning. Men är det ej regeringens dåraktiga eftergifvenhet, som i en sådan grad uppmuntrar ultramontanernas djerfhet, och är) det ej regeringen sjelf som är skulden till att man nu till henne för ett sådant språk? Det engelska öfverhuset förlorade under det förflutna året ovanligt mårga af sina medlemmar, pemligen 32. Den yngste af dessa var lord S:t Maur, 33 år gammal. Deflesta uppnådde en hög ålder, två voro öfver 90 år Sr Radnor och biskopen af Exeter), fem 0, tio 70 (bland dem lord Derby). Baronierna Broughton, Strangford och Taunton ha utslocknat. Underhuaset, som med sina 658 medlemmar räknar 200 flere än. öfverFo VA RR a RR RATAR RR TE BR RR