Tv a ARA tr EPO VR ARR, RR, UBS brottslingarnes namn? Tropmann: Jag fruktar icke döden; jag har mina skäl att förtiga namnen. Presidenten: Ni sade: Jag strypte den förste; han uppgaf intet rop; derpå den andre och den tredje. Så läto edra förklaringar den 23 Oktober. Hvem gräfde gropen? Tropmann: Densamme. Presidenten: Alltid samme obekante. Ni har sagt: Jag kastade först frun i gropen, derefter Emile och de öfriga. .Tropmann: Ni måste antaga mina försäkringar; tilldess man återfunnit min portfölj, borde man ha lemnat mig qvar i Conciergeriefängelset. Ni kan göra med mig hvad ni vill; jag fruktar icke döen. Ni skulle gifva mig rätt, om jag sade er, hvarföre jag förtiger mina. medbrottslingars namn. Presidenten: Markens tillstånd bevisar, att någon strid icke förefallit. Tropmann:; Ett skäl till, att jag icke var ensam. — Presidenten: Ett enda vittne har hört rop på hjelp. Det var nattvakten i en fabrik. Han hörde ropet: mamma l Tropmann: Den,som säger detta, är en lögnare. Jag måste höra usla menniskors uppgifter. Jag säger, att ingen ropade. Presidenten: Ni var således der? Tropmann: Visst var jag der. Presidenten: Fru Kinck hade två sår i ryggen; Achille har midt i ryggen nio djupa sår; Alfred har åtta sår. Ni begagnade spaden och knifven. Tropmann: Jag ville se den, som så lätt kan handtera en spade. Läkarne ha yttrat mycket om mig. Presidenten: Ni har medgifvit, att ni kan utveckla stor kropgsstgeka och är mycket vig. Tropmann: Hvarför vägrar man att uppsöka bevisen?... Jag hade aldrig trott, att det i Paris funnes personer, som rådfrågade somnambuler. Men det har inan gjort. Presidenten: Alla säga, att ert enda ögonmärke varit att förvärfva förmögenhet. Tropmann: Det var också en poliskommissarie, som ville arrestera min far, hvilken har mera ärlighet i sitt lillfinger än han i hela sin kropp. Presidenten: Ni står fast vid ert påstående, att ni ej var ensam. Ingen har sett edra medbrottslingar hvarken på jernvägen eller i Pantin. Allt hvad fru Kinck förde med sig från Roubaix fann man er inneha. Jag upprepar ännu en gång: hvilka besynnerliga medbrottslingar, som ingenting togo för egen äknin g och som aldrig synts tilll! Ni kommer ändtligen tillbaka till ert hotell. Ni är öfverhöljd af blod; er högra hand är en enda blodklunip. Tropmann: Det var blodet från mitt sår. Jag hade blod i fickorna, och ändock har jag icke mördat någon. Presidenten: När reste ni till Håvre? Tropmann: Jag lemnade Paris den 20 kl. 8 på aftonen. Presidenten: Ni försökte inskeppa er. — Tropmann: Jag väntade mina medbrottslingar. Jag var i sällskap med en af dem. Dourson såg sjelf honom. Presidenten: Ni gjorde sådana bekännelser för en IL ätt gg rädd för 7 opmann: Jag ingenting sagt. Presidenten talar härpå om yn anklagades arrestering i Håvre, hvarvid han nämner, huru Tropmann hoppade i sjön. — Tropmann: För att rädda min familjs ära ville jag taga lifvet af mig. i residenten: Genom en behjertad, hjeltemodig handling räddades ni af en skeppstimmerman, Tropmann: Det var ingen hjeltemodig handling; jag var utan medvetande. Presidenten: Jag resumerar: Ni ville till hvad pris som helst bli rik; ni förgiftar fadern Kinck; ni ville ha de 5500 francs. Gustave försvinner; han finner sin död på Pantins slätt. Man måste också locka dit fru Kinck. Hon kommer med alla sina papper; ni mördar henne och hennes; barn. Har ni någonting ytterligare att tillägga? Tropmann: Nej! jag har sagt allt. Presidenten skrider nu till vitnesförhöret. Det första vittnet är Correau, auktionist i Roubaix. Han öfvervar den undersökning, som, när mordet blef bekant, företogs i Kincks Postad i Roubaix. Man fann under en bordduk ett bref från Jean Kinck, som uppmanar sin hustru att klockan 10 resa till Paris. Skenet var emot Jean Kinck, hvilken man kunde antaga vara mördaren. Men man märkte genast, att detta bref, såväl som några andra, dem man fann, icke var af hans hand. Alla vittnesbörd om Jean Kinck äfvensom om Gustave voro, enligt detta vittnes utsago, de. bästa. Den sistnämnde var en flitig läsare af biblioteket i S:t Vincent de Paul; Hans favoritlektyr var Polens olycka. Familjen sjelf var enligt vittnets utsago den mest hederliga. Stundom hade väl tvister uppstått mellan makarne; men de voro utan någon betydenhet. Vidare påstår. vitnet, att Kinck sedan Augusti månad utom vexlarne endast fått in 23 francs i reda penningar. Hvad fru Kinck angår, så hade hon tagit ungefär 500 francs med sig till Paris. Saar, nattvakt i handtverksskolan i Miählhausen, det andra vitnet, berättade, att Tropmann år 1864 blef lärjunge der, och att hans bror då redan befann sig der. En dag hade den anklagade velat döda sin bror; denne hade sagt till honom: Du skall bli en ny Kain. Hans bror hade yttrat: Jean är lik en hund, som biter, utan att skälla. Tropmann: Denne karl är en: lögnare; inhemta upplysningar om honom; han är icke värd ett rep att hängas i. (Uppståndelse. Eoresidenten: Auklagade! NN har en obeskriflig et. Vitnet mekaniske arbetaren Stuck lemnade; Eltill -Roubaix. Han hade icke funnit, att hans karakter var dålig. Tjenstflickan Roger sade sig ha frågat Tropmann, om han tänkte på sin käresta, hvartill han svarat: Nej. FN på ett företag, som sannolikt skall lyckas. : Detta är mitt enda bekymmer: Mekanikern, Themman i RBoubaix, hos hvilken den anklagade en tid arbetat, berättar, att Tropsass tillsammans med Tropmann för att begifva sig I mann sagt till honom, att han till hvad pris som , helst. ville bli rik, lika mycket på hvad sätt. Tropmann: Hyarföre har den der karlen icke angifvit mig inför rätta; han förtjenar att straffas. itnesmålen af fru Kiniek SS Guebwiller, af omnibusbokhållaren, som förvaradeJean Kincks och Tropmanns reseeffekter, samt af värdshusvärden Levert i Soultz, hos hvilken båda åto middag, äro utan särskild betydelse. Väfvaren Helster i Guebviller meddelar a lysningar om händelserna i Guebviller. Man hade väntat Kinck från den 26 till den 30 Aug.; men hån kom icke... Gustave kom deh 5 Sept. och stannade qvar till den 16. Två telegram ankommo. ett den 9, hvilket kallade honom tillbaka, och ett nytt med tillsågelse, att han skulle stanna qvar i Guebviller. Meökanikern Kambly i Roubalx har icke återgett Tropmann; sedan han lemnade Roubaix. I Roubaix åto. de i fyra veckor tillsammans. Tropmann talade om u; brmningar. och menade att han skull bli rik, om hade 500 francs. . Tropmann. Må vitnet arr od om Jean Kinck ville hyra ut sin egendom i Elsass. ar Ja. Värdshusvärdinnan Merlin i Roubaix sade sig fana ha trott Tropmann vara mördaren; emedan an ensam hade vetat, hvad som tilldrog sig i familjen. Han hade alltid talat tyska med Kinck. Värdshusvärden iv i Cernay såg den 30 Aug. kl..8 på aftonen Tropmann och Jean Kinck i en vagn åka tillstaden: Saal, svarfvare i Cernay, mötte den 30 Aug. kl. 8 på aftonen Tropmann och sade till honom: Du har gjort besparingar, ty du har ju ett ur. Lachaud (Tropmanns advokat.) Har icke den anklagade ofta talat med er om dystra dramer? (Lachaud vill nemligen ha Tropmann förklarad svagsint.) Reny: Han läste romaner. Kegey (arbetare i Cernay) hade känt Tropmann TN FN RR KR CE DETTA KIVÖGÖE MESDAGA BY KA I NR mRNA