Aftonbladet – 4 januari 1870, sida 2

NICKE HUETS FLAMMOR.) BERÄTTELSE AF FRANS HEDBERG. IL Detta är berättelsen om Nicke Hults första flamma. Nicke var nyss fyllda tjugofem år, hade nyss blifvit inskrifven som extra-ordinarie i sitt verk, hade nyss börjat blifva känd inom stora verlden och hade likaledes nyss blifvit borgensgiltig i bankodiskonten. n gifven följd af allt detta var, att han också helt nyss börjat fungera som brölloj smarskalk och att han ännu var den store skalden in petto. Det epokgörande festpoemet till brudtärnorna hade ännu endast en gång blifvit uppläst, och då hade det icke gjort den stora effekt, som det sedermera skulle göra. Dels hade Nicke vid uppläsandet varit besvärad af en mer än vanlig rädsla, dels hade han haft den olyckan att vid sjelfva slutstrofen trampa en af de andra marskalkarne på liktornarne; denne åter trampade i sin ordning en af brudtärnorna som föll afdånad i armarne på presten; brudtärnans mor, en respektabel skomakarfru på söder, blef öfver detta mäkta förgrymmad, och hela det vackra talet upplöstes i idel disharmoni. Men nu var det bröllop på sällskapet vid Munk brony och ett elegant bröllop ändå. Assessor Krumroth gifte bort sin enda dotter med en son till kamrer Pipelin i posten, och allt hvad embetsmannaverlden hade elegant —F— — . — Se A. B, Ott 1