Aftonbladet – 30 december 1869, sida 3

befäl, som han först för ett par månader sedan öfverlemnade åt Bazaine. De engelska tidningarne meddela George Peabodys testamente, dateradt den 9 Sept. 1869. Deri föreskrifves, att hans lik skall föras till hans födelsestad Danvers, hvilken nyligen under namnet Peabody blifvit införlifvad i det till Nya England hörande grefskapet Essex. Han testamenterar två summor, den ena å 2000 pund st. och den andra å 1000 pund st. åt två gamla tjenare; 150,000 pund st. till staden London, att användas till husbyggnader åt hederliga, fattiga familjer; åt hvardera af sina båda testamentsverkställare i England 5000 pund st., samt åt hvar och en af de tre testamentsexekutorerna i Amerika 5000 dollars. Dessa tre sistnämnda, George Peabody Russell, R, Singleton Peabody och Charles W. Chandler, äro hans slägtingar och erhålla resten af tillgångarne. Den förmögenhet, som återstod för Peabody i England, uppskattas till mer än 400,000 pund st. (7,200,000 rdr rmt). Från Irland meddelas, att de militära åtgärderna i södra delen af landet, för att förhindra möjliga resningsförsök af fenierna, nu äro fullbordade. Flygande kolonner, försedda med trossafdelningar, kunna när som helst rycka ut. Emellertid öfva sig de med dessa kårer förbundna truppafdelningarna med marscher i sitt närmaste grannskap, och kaserooch vapenförtåden bevakas med en omsorg, som om man befunne sig i fiendens omedelbara närhet och i hvarje ögonblick kunde vänta ett anfall. Befälhafvarne för de flygande kolonnerna ha dessutom fått aflägga ed såsom militära fredsdomare, på det att hvarje dröjsmål och alla oöregelbundenheter i afseende på de förberedande domstolsåtgärderna må undvikas. Landet sjelf lär vara fullkomligt lugnt. Några spår till oroligheter kunna ej förmärkas, och de agrariskå brotten äro för närvarande de enda, som ingifva bekymmer. Den truppstyrka, hvaröfver regeringen nu har att förfoga i Irland, lär uppgå till 20,000 man. Den nya itallenska ministören skall, om man får tro en korrespondent till La Patrie, vara emot hertigens af Genua kandidatur till den spanska tronen af fruktan, att den skall kunna medföra svåra olägenheter för Ita Det påstås, att frågan härom skall brå i x bang i kamrarne efter julhelgen, 8 a ninistern då kommer att reoch att utrikes. a Er a a K inening i denna sak. dogöra för kabisettew —-3 Jan dsflykt IefEtt antal af tingefär 20 vande polska prester bar till den sg ministratorn i stiftet Lublin, prelaten 9 nowski, såsom detrysk-polska presterskapev representant på kyrkomötet, adresserat ett öppet bref, hvari de framställa sina önskniogar och frkanden i afseende på kyrkoreformer och uppmana nämnde prelat att göra dem gällande vid kyrkomötet. Åtskilliga missförhållanden och brister i den katolska kyrkan anföras, och såsom de förnämsta orsakerna till desamma uppgifvas följande mot Kristi läras grundsatser stridande och kyrkans lyckliga utveckling hämmande kyrkliga inrättningar: 1) Den andliga och verldsliga maktens förening hos Petri efterträdare samt det öppet framträdande sträfvandet att upphöja påfvens ofelbarhet till religiös dogm ; 2) afskaffandet af den folken naturligen tillhörande rättigheten, att sjelfve välja sina styresmän, hvilka väl medelbart härstamma från, men omedelbart äro ett resultat af folkviljan; 3) kardinalkollegiets nuvarande organisation, som beröfvar de särskilda nationaliteternas katoliker den ärofulla rättigheten att omedelbart hos påfven hä sina representanter Och att deltaga i dennes val; 4) afskaffande af den de troende tillkommande rättigheten att sjelfve utse sina biskopar och församlingsprester samt denna rättighets öfverflyttande på regeringarne och de biskopliga konsistorierna; 5) biskoparnes godtyckliga förfarande mot det lägre presterskapet, bvilket är fullkomligt rättslöst inför dem; 6) de preste rlige alumnernas ensidiga och förvända uppfostran och bildning i seminarierna, hvilka endast göra dem till hierarkiens trälaktiga verktyg och helt och hållet draga dem ifrån deras medborgerliga pligter; 7) de andliga ordnarnes afsteg från deras ursprungliga reglor och ändamål och dessa ordnars ålltför stora antal. Undertecknarne af brefvet fordra, att kyrkomötet skall -undanrödja dessa -olägenheter, samt begära kyrkliga reformer, som motsvara kristendomens anda. FILES TRUTAR