spelare och sangare star väl hos publiken och ej torde bli bortglömd vid sin recett. — Halvorsens cirkus. En konsberidarecirkus vintertiden är någonting för Stockholm ovanligt, men den torde just för det ovanligas skull, för lättheten att komma dit, då den ligger så nära till hands och för de billiga prisernas skull, kunna påräkna en publik, isynnerhet nu vid jultiden, då man gerna vill bereda barn och tjenstefolk en ögonfägnad. Lokalen utgöres af ridhuset å Riddarhusgården, hvilket blifvit försedt med en amfiteatralisk inredning, och som är uppvärmdt; ingången är genom en port från Rådhusgränden. Truppen är icke så talrik eller försedd med så många hästar och praktfull utstyrsel som Hinnes; men den räknar flere mycket skickliga sujetter. Bland dessa nämna vi i främsta rummet direktrisen fru Halvorsen, som med mycken verve och skicklighet uppträder såsom stallmästarinna och med den största ledighet behandlar i frihet dresserade hästar; hon heter också i sig sjelf Tourniaire. Fröken Gruschinzka är en utmärkt parforceryttarinna och den unga fröken Tourniaire utvecklar stor lätthet, smidighet och grace i sina evolutioner å hästryggen. Hrr Bono och Ruud äro skickliga parforceryttare; hr Schanwecker och hans lilla elev Camilla göra det otroliga på trapezen. En brist lider sällskapet 1 Clownfacket; ty hr Shelton är utmärkt skicklig i sina produktioner på slak lina och som jonglör, men såsom clown framkallar han ingen munterhet. Från Göteborg erfar man att Salomanskys trupp, som nu ger rep:esentationer derstädes, har icke mindre äu 8 clowns, hvilket i väsentlig mån bidrager att locka publik. Någonting som redan i och för sig sjelf borde föranleda barn och ungdom att besöka manegen å Riddarhusgården är den omständigheten, att der förevisas ej blott dresserade hästar, utan äfven en ung dresserad elefant, hvilken fru Halvorsen låter göra sina konster inför publiken.