Aftonbladet – 28 december 1869, sida 3

En reseräkningsfråga. Komiterade för utarbetande af cförslag ti! förändrad lagstiftning angående utsöknings väsendet hemställde i Dec. sistlidet år til Mt att åt någon lämplig person mått KR; nar -att företaga en resa til lemnas uppara, oh Frankrike, för at Danmark, Tyskland vv. och meddel: i ifrågavarande ämne inhemta —. — at k komiterade nödiga upplysningar. Knng. bref af den 2 derpå följande April lemnades detta uppdrag åt komitens ordförande landshöfdingen i Elfsborgs län grefve Eric Sparre med rättighet, enligt föreskriften i samma k. skrifvelse, att härför cojuta godtgörelse inom Sverge enligt resereglementet, men utom landet dels enligt räkning å verkliga kostnaden för sjelfva resan och dels 25 rdr i dagtraktamente,. Resan företogs under sommaren och upptog omkring sex veckors tid. Hemkommen lemnade grefve Sparre till statskontoret en omkostnadsräkning, uppgående för den utländska resan till 1829 rdr 26 öre. Mot denna räkning gjordesi statskontoret anmärkning,på den grund, att grefve Sparre i densamma uppfört jemte dagtraktamente och egen reskostnad, äfven reskostnader för ännu en annan person med tillhopa 228 rdr 25 öre. Hörd. öfver denna anmärkning, förklarade grefve . Sparre, att anmärkta beloppet utgjorde reskostnaden utomlands för hans betjent, cutan hvilken han aldrig, vare sig å enskilda eller allmänna resor färdas och till följd af år och lefnadsvanor minst på en så lång resan. Då emellertid genom ofvannämnda Kongl. bret vore bestämdt, att föreskrifterne i gällande resereglemente icke skulle tillämpas på ersättningen för resan utom landet, utan kostnaden derför godtgöras med det belopp, :hvartill den verkligen uppgått, samt denna bestämmelse icke rimligtvis kunde eller borde så vidsträckt tolkas, att den resande skulle ega, att för andra ufgifter än dem, som för hans egen persons fortkomst varit behöflige, njuta ersättning, blott derföre att beloppet verkligen blifvit utgifvet, har statskontoret afslagit yrkandet om ersättning för betjentens resa. Detta statskontorets beslut är fattadt af presidenten och en ledamot. Två ledamöter ansågo, att, då grefve Sparre inom landet, var berättigad till ersättning för betjents resa, samt grefven bestämdt uppgifvit, att betjenten medföljt äfven utomlands, borde grefven också åtnjuta ersättning för kostnaden härför, såsom en utgift den han verkligen fått vidkännas, hvarföre desse ledamöter tillerkände grefve. Sparre den fordrade ersättningen. Frågan hänskjutes väl till Kongl. Maj:t, som då får slutligen förklara hvad med averkliga kostnaden för sjelfva resan skall förstås, Skulle genom denna förklaring grefve Sparres och de skiljaktige ledamöternes i statskontoret mening godkännas, så får man vara beläten med att grefvens cålder och lefnadsvanor icke gjorde för honom behöfligt att färdas med större sällskap, än gom nu varit fallet. örn rg SNES