Aftonbladet – 20 december 1869, sida 2

UTRIKES. Sammma dag riksrådet i Wien öppnede egde der en stor arbetardemonstration rum. Redan tidigt på morgonen den 13 började arbetare samla sig i Josephstädter-glacisen, och deras antal växte efterhand till en ansenlig folkmassa, som fram på förmiddagen beräknades uppgå till öfver 30,000. Omkring kl. 11 valdes en deputation, som skulle begära audiens hos ministerpresidenten grefve Taaffe och hos inrikesministern Giskra, samt till dem öfverlemna en petition, hvari det yttrades, att de deputerade, föranledda af det fasta uppträdandet af de stora tolkmassor som samlat sig vid riksrådets öppnande, beslutit hos ministeren petitionera om oinskränkt församlingsfrihet, afskaffande af lagen om obligatoriskt skråväsende, införande af oinskränkt tryckfrihet och en för alla lika, omedelbar rösträtt. Dessutom skulle deputationen framhålla,tatt folket gom borgen för freden och friheten fordrade atskaffandet af den stående hären och införandet af en allmän folkbeväpning. å kanonsaluten tillkännagaf att kejsaren slutat uppläsningen af sitt trontal, ordvade sig arbetarne på glacisen, och deras ledare höllo nu en formlig revy med massorna, som bestodo af medlemmar af tolf sävskilta före ningar. Den valda deputationen var sammansatt af tolf. ledamöter med socialdemokraten Hartung som ordförande. Men blott tre af dem, deribland Hartung, fingo audiens hos ministern grefve Taaffe. Då petitionen för honom blifvit uppläst, anmärkte han, att. en demonstration af detta slag syntes honom öfverflödig, då regeringen sjelfmant sökte uppfylla arbetarnes önskningar, för såvidt de ej stå i strid med lagstiftningen. Sedanhan nära en timme samtalat med deputationen om arbetarnes fordringar, yttrade grefve Taaffe, att han skulle öfverlemna petitionen till bela ministeren. Dock måste han ännu en gång varna mot sådana demonstrationer, då regeringens anseende deraf lätt kunde lida. Omkring klockan half 2 kom depuatationen . tillbaka till exercisplatsen, der arbetarne samlat sig. Hartung talade till folkmassan, sit-tande på en arbetares skuldror, -men kunde ej höras, Derefter ropade en annan af le