— Musik. Den symfoni af P. A. Ölander, på hvars första representation vi mnyligen sökte fästa allmänhetens uppmärksamhet, blef enligt löfte gifven i går å hr B. Fexers populära konsert och med verklig entosiasm hyllad at de talrikt församlade ähörarne. På samma gå-g frisk och solid, originel, men tillika klar och till sin form med smak och finess utarbetad, förtjenade den vackra kompositionen också i rikaste mått ett sådant emottagande, och om vi än beträffande en tonskapelse af dennas genre, värde och omfattning icke våga att på den första bekantskapen allena grunda ett mer utfördt bedömande af dess egendomligheter, kan detta emellertid ej hindra oss att redan i denna komposition erkänna något af det mest anslående,j som under senaste tid af svensk mästare frambragts. Naturligtvis antaga vi med visshet att hv Fexer snart låter oss få tillfälle att återhöra ett konstverk, som tillvunnit sig så lifliga sympatier och som af hans väl inöfvade kapell tydligen gafs con amore. Hvarje afdelning af symfonien hyllades med lifliga applåder och efter finalens skat let kompositören inropad med stormande ifall.