j lig fördel för trafiken. hänsgende skulle in hört att föreslå. hunne an 18 fot, hitkomma. ganska ringa. Kapten Björkman fann att förkortandet af vägen medföra billigare fraktkostnader, hvilket vvre detsamma som billigare pris på de råämnen, sem behöfdes för industrien, om man också icke ville fästa sig vid öfriga förbrukningsartiklar. d erhållandet af råärmen till möjligast billiga p1.S, vore, jemte utvägen att kunna med möjliga minsta kostnad utföra de åstadkomna produkterna vigtiga vilkor för industriens utveckling, vore dett klart att industrien såväl i bufvudstaden som ide delar af landet, hvilka för erhållandet af råvaror och afsättningen af sina prodakter anlitade Stockholms hamn, skulle hafva en väsentlig nytta af företaget. Att inskränka sig till ett mindre dju än 20 fot skulle man snart få anledning ångra. dt antalet af fartyg af större drägtighet, som hufvudstaden, ständigt ökas. a Kapten Skogman visade att då man för sjöfarten minskade omkostnaderna t. ex. för stenkol och andra förnödenheter, och då man för densamma besparade tid, så sparade man något som förr eller senare kommer alla samhällsmedlemmar tillgodo. Detta till svar på frågan hvem som skulle få nytta af företaget. Hvad åter anginge den framställda frågan om hvilken vind, som skulle användas för insegling genom den nya farleden, så ville fal. erinra, att man kunde segla med många andra vindar än den som komme in rätt akterifrån. Denna upplysning ville hr Skogman lemna särskildt åt den talare som framställt frågan, ty för öfriga hrr stadsfullmäktige vore förhållandet visserligen icke obekant och borde icke heller vara det för den nämnde talaren eftersom han sysselsatt sig med sjökrigets historia. För öfrigt. ville tal. erinra, att om vi än icke vore så lyckliga att ega den säck, medelst hvilken Ulysses kunde åstadkomma hvilken vind han bebagade, så hade vi i ångan en annan utväg att göra oss oberoende af vinden. — Tal. öfvergick derefter till några aptydningar om de fördelar denna farled skulle erbjuda under krig, i hvilket hänseende kran fästade uppmärksamheten på, att om vår flott. låge i Waxholmssundet och den erhölle underrätv else att en landstigning förbereddes t. ex. vid Ersta vik, så borde den naturligtvis begifva sig dit för att förhindra densamma. Men vägen vore så lång, att fienden beqvämligen hunnit ordna sig till strid och till utskeppning af sina trupper innan vår flott. lända. Men ännu mera sannolikt vore att den ej komme fram då fienden förmodligem skulle detachera någon styrka för att möta dem på vägen. Att åter stationera en flotta i Erstaviksviken vore att blottställa den för oundviklig undergång ifall den anfölles af öfverlägsen styrka, enär den helt och hållet saknade reträttväg. Men en sådan funnes deremot om Baggensstäket vore farbart. Behöfdes det kunde den lätt stängas. Att den blefve 20 fot djup ansåg tal. dock mindre vigtigt, enär få fartyg, som sticka djupare än i hela Stockholms befolkning till godd. Hvilka fins der, som förefunnos i militäriskt hänseende, anwig tal. ingalunda tillhöra stadsfullmäktige att taga i betraktande. Då frågan hos representationen föreI komme till afgörande, skulle nog dessa framdragas, och hafva sin inverkan på frågans slutliga utI gäng. i i Tankdirektören Wallenberg yttrade sig i sam. ma syftning samt gendref hr Kreugers åsigt om tillräckligheten af ett segeldjup om 12 fot. Af en sådan halfmegyr kunde man ej vänta någom verkGeneral Hazelius ansåg fördelarne af företaget för alla ligga i öppen dag. Endast i militäriskt ningar möligtvis kunna göras. Men man fick ej härvidlag gå för långt. I Det är endast genom att utveckla det materiella. välståndet hos ett folk, som det får förmåga att: ; med framgåny underkasta sig de uppoffringar, försvaret mot en möjligen anfallande fiende kräfver. Det är under fre. lens dagar man bör arbeta härför. Freden är regel. kriget undantag, och dem fredliga utvecklingen är statens ändamål; man måste derför af alla kraftor söka understödja allt som bidrager till denna utvec.ling, på samma gång man icke bör underlåta att vidt. g2 nödiga försigtighetsmått för bevarandet af sin sjelfständighet. De mått och steg, som i förevarar behö Tlliga att vidtaga för att förhindr.t ett fiendtligt inträngande genom dena föreslagna gegelleden, tillje dock riksdagen och ic de fall voro behöfe 8 adsfullmäktige det alldeles påtagligt, till bufvudsta den skulle Ock då jesöka Hr Kreuger uppgaf äfven att antalet af fartyg hitkommande som drogo mer än 18 fots vatten var Fabrikör J. W. Bergström ansåg det bättre att med ens åstadkomma tillräckligt djup än att kosta penningar på halfgjordt arbete. Trodde att farleden kunde på en ganska kort stund stängas, Framhöll för öfrigt fördelarne af företaget för hufvudstadens handel och industri, samt uttryckte sin förvåning deröfver att en hufvudstadens representant kunde vilja motsätta sig ett företag, hvars gagn för hufvudstaden vore så Kapten Nerman påmin påtagli t. e om den mängd anslag till arbeten för hamnar och farleder, som beviljats andra delar af riket, under det Stockholm sällan eller aldrig kommit i åtojutande af något dylikt, Att härifrån någongång framställdes ett anspråk vore väl då ganska befogadt. Derföre hade tal: också med förvåning hört en hufvudstadensrepresentant motsätta sig förslaget och till på köpet gifva tillkänna att han eh understödja detsamma. vid riksdagen ämnade Dn sådan förklaring vi sade blott att hufvudstaden gjort ett dåligt val då den utsett en sådan representant. (Rop af: Bra! bra!). Tal. beklagade att personer skola motsätta sig nyttiga företag derföre att de icke kunna räkna ut hvilken vinst de sjelfva kunna ha af företaget. Många ledamöter instämde. : Major v. Krener sporde -om man ej skulla anse det för en olägenhet att detta inlopp stängdes, i fall det funnes. Medgåfve man, såsom troigt vore, att detta vore en olägenhet, så hade mar ock medgifvit att dess öppnande vore en fördel. Trodde föröfrigt att då freden är det ormala, borde man bedöma ifrågasatta före fter fredens behof. Att beräkna huru det skal så i krig, vore också ganska vanskligt. Österri-. tarne hade mångfaldiga gånger manövrerat vid 5olferino och alltid slagit sin supponerade fiende; nen då det sedan kom till verklig drabbning på amma ställe råkade fransmännen manövrera på innat sätt och utgången blef också en annan. Man hade icke så sällan beviljat anslag för imIr kunde man ju en gång ör ombytes skull bevilja ett anslag för ett proroduktiva ändamål; nu luktivt ändamål. Kapten Mankell förklarade hr Nermans anrepp mot honom vara otillständigt.. Det tillomme icke hr N. att bedöma om tal. vore värig eller ej att vara medlem af denna församling. al. trodde fortfarande att kostnaderna, särdeles ned hänseende till erforderliga befästningar, voro törre än som motsvarades af den fördel man unde vänta af företaget. Med anledning af hr kogmans yttrande anmärkte han slutligen, att et vore omöjligt att kryssa genom det smala kurosundet; Kapten Fries ansåg saken ej böra göras till älften och erinrade exempelvis om de skäl man aft att ångra de alltför små dimensionerna af tockholms slusg. Hr Mankell begärde ånyo ordet och tillkänagaf, att han glömt nämna, att hufvudsakliga beekelsegrunden för hans motstånd var helt enkelt parsamhet. Härefter blef beredningsutskottets förslag utan otering bifallet. —— ———— . ;.z . . Re RK Y a