Aftonbladet – 16 december 1869, sida 2

Olika kallelser. I Göteborgs-Postens krönika läses: I en af våra glada universitetsstäder lefver en ung man betänkligt bekajad med hvad man på studentspråket kallar ursomani mani att skaffa sig björnar., men hvad föräldrar och målsmän bruka benämna: att lefva öfver sina tillgångar.. En dag infunno sig hos honom tvenne allvarliga män med stafrar i händerna och på läpparne det stereotypa uttrycket: Ursäkta, men vi hafva ett litet papper på kandidaten; kandidaten är kallad till rådhusrätten nästa måndag kl. 121 Den arme (gäldstugu) kandidaten ref sig i håret och utropade med komisk patos: Ack! Jag bar missförstått min kallelse, som inte blifvit millionärs — Beklagar, beklagar, mumla en af Upsala-alguazilerna och tillade derpå högt och en smula ironiskt, hoppas bara, att kandidaten icke missförstått vår kallelse! och aflägsnade sig jemte kamraten, lemnande kandidaten i ostörda funderingar öfver herr Lecoqs bekanta valspråk: Semper vigilans!