Aftonbladet – 16 december 1869, sida 2

— Uiltörsaäkringsbolaget Albert. Från commerskollegium har P. T. fått till inföande i tidningen mottaga följande meddeande: Härmed får jag äran anmäla, att vice-kanslen James, på derom af de officiella liqvidatoverna gjord ansökning, utsträckt tiden inom hvilcen police-innehafvare i lifförsäkringsbolaget Al vert, som inbetalt sina premier sedan den 14 gistidne Augusti, kunna åter erhålla sådana premier ill fullo, från den 1 Januari till den 30 nästkomnande Mars. Kongl. svenska och norska generalconsulatet, London den 10 Dec. 1869. Henry Tottie, konsul. — Skeppet Catharinas strandning. Rörande denna olyckshändelse skrifver en korrespondent den 11 dennes från Käringönåd ill G. H.-T.: I dag på eftermiddagen vid 5-tiden strandade unler tjocka och sydlig vind, SO. å Buskären, skeppet Catharina, E. Mårtenson, hemma i Stockholm, Då resa från S:t Ybes till Göteborg för ordres med t af salt. Den här förlagda lifräddningsbåten 1tgick till strandningsstället, men vid ankomsten lit hade såväl kapten som besättning med egna våtar begifvit sig i land till Käringön. Fartyget, som är omgifvet af brott och bränninsar, blir troligtvis vrak. Då detta nedskrifves, har ngen vidare bergning kunnat företagas. nd Yenstledix et och förordnande. Sedan K. M:t beviljat provincialläkaren i Sotholms distrikt, G. Bergengren, tjenstledighet unler ytterligare ett års tid, räknad från den 23 näst). Nov., har sundhetskollegiet förordnat med. ic. G. Th. R. Gagner att tillsvidare och för en id af högst ett år fortfarande bestrida nämnda provincialläkarebefattning. — Upsala universitet. Akademiska konsistorium har den 10 dennes uppfört på förslag till den vid universitetet lediga räntmästaretjensten: 1:0 tjenstförrättande räntmästaren frih. H. Gyllenhaal, 2:o konsistoriinotarien E. R. Henschen och 3:0 häradsskrifvaren G. L. Åberg; samt på förslag till den lediga adjunkturen i pastoralteologi: 1:0 teologie docenten M. Johanson, 2:0 teologie docenten K. H. Gezelius von Sch6ele och 3:0 teologie docenten H. W. Ulff. — Meteorologiska iakttagelser. Kapten F. W. Sandström, befälhafvare å fartyget Finngrundet, har sedan år 1859, då fyrfartyget första gången utlades vid östra Finngrundsbanken i Bottenhafvet, brukat noga iakttaganaturfenomenen under det han legat på stationen, så mycket lättare för honom, som han haft en under Bela tiden stadigvarande punkt på hafvet med hela horisonten fri rundtomkring. I år har han iakttagit en mängd egenheter, som betydligt skilt sig från företeelserna under andra år, hvadan, säger D. A., det kan Jr intressant nog att få detta mera allmänjordt. Solen har före Oktober månads början icke någon gång gått klar, hvarken upp eller ned. Strömmen har varit ovanligt stark under sommaren. Vinden har för det mesta varit nord och nordvestlig, med vacker väderlek och tvärtom med ostig, S0., -syd och sydvestliga vindar, som varit mindre rådande. Storm har endast herrskat melan den 21 och 22 Oktober, dock ej så våldsam — ulltså motsatsen af hvad inom Östersjön och Nordsjön inträffat vid denna tid. Föröfrigt har sommaren och hösten med få undantag varit ganska blåsig. Vattnets högsta temperatur var 13,s grader dep 14 Augusti vid middagen och luftens högsta temperatur 4 17,4 grader den 26 Augusti rid middagen. Åska har endast få gånger hörts och då på afstånd. Regn har fallit i myckenhet och snö helt obetydligt. Under alla föregående ftersomrar har infudnit sig en stor mängd af fluror, getingar, laxmygg och andra en flygfän. L år hafva endast flugor varit besvärliga. Islutet vf September, då fägelflyttningen inträffar, och då hundratals småfåglar infinna sig, förvillade af lyktskenet, flygande rätt emot lyktan, hvarvid man om morgnarne kunnat på däck uppsamla tjogtals af lem, har man i år af dessa endast kunnat uppsamla fyra stycken. Grågässen började sträcka söderut den 2 September och kråkorna vesterut första dagarne af Oktober. Hvarför de i September och början af Oktober här så ymniga meteorfallen ej blifvit observerade på Bottenhafvet, eger sin förklaringsgrund i den nästan ständigt molnhöljda himlen. Deremot observerades under sistl. år i November månad, unler loppet af flera nätter, så starka och ymniga stjernfall, att de kunna jemföras med de Tikaste stjernfall under tropikerna. — Invigning af en ny kyrka i vestra Wrams församling i Skånel förrättades af biskop Flensburg i söndags. Denna kyrka, som är uppörd efter ritning af domkyrkoarkitekten Zettervall, är den fjerde i ordningen, som under denna månad blifvit invigd inom Lunds stift. (1. w.) — Årsdagen af affären vid Born: höft. Den December, 56:te årsdagen af den ör dåvarande Mörnerska husarerna ärofulla afföen vid Bornhöft, högtidlighölls af den i Ystad förlagda sqvadron af husarregementet Konung Carl XV på ett enkelt, men festligt sätt. I kasernens gymnastiklokal gafs ett sällskapsspektakel, till hvilket sergeant Hegerman derstädes skrifvit pjesen, som i tre akter återgaf de lika scenerna vid Bornhöft den 7 Dec. 1815. Den särdeles berömvärdt utförda representatioren med sina kupletter föregicks af eni prolog och afslutades med en ganska sinnrik tablå, best med bengaliska eldar. Bland andra minnen rån den firade dagen fick man äfven se Mörnerska husarernas uniform. (vy. T.) ! — fSlvenskt balettsällskap i utlandet. Från Hamburg skrifver en korrespondent till Norrköpings Tidningar den 8 dennes: Sedan början f Okt. månad har här i Hamburg uppträdt ett svenskt nationaldänsaresällskap, bestående af 6 ersoner. Detsammas impressario är hr C. Rohde. Bland medlemmarne träffar man flera välbekanta. Först uppträdde sällskapet på S:t Georgs teater. De originella nordiska danserna, de pittoreska lrägterna, den egendomliga musiken och framörallt det hurtiga utförandet — allt har slagit fantligt an. Nu uppträder samma sällskap å Theatre Renaissance (ett större och mycket bejökt caf chantant) med om möjligt ännu större ramgång. Skada blott att impressarion frångått itt syfte, nemligen att blott gifva nordiska naionaldanser, ty nu uppföras äfven seriösa balletter amt den bekanta kadriljen Les Grisettes., hvilet allt gör mycken lycka och framkallar åskor f applåder; men man säger allmänt, att sällskaet, såframt det önskar att de: stora teatrarnes ortar skola öppnas för. detsamma, bör fasthålla id den första planen — att blott gifva nationalanser. Skandinaverna, som i tusental vistas i Hamburg, afva nu sitt högqvarter om qvällarne i denna teters salong. Esgaren till teatern, är den största uffmakare jag lärt känna. På hans affischer runkar med stora bokstäfver: sAuftreten der eräöhmten Schwedischen und Norwegischen Naionaltänzerund Balettgesellschaft, genannt die terne des Nordens, von Hofteater in Stockholm. idare tycker nämnde herre ej om att någon af allettsällskapets medlemmar bär något tyskt namn. å har en af dem, som olyckligtvis bär ett såant, måst taga sig ett svenskt. Publiken tror ljest, säger han, satt de äro tyskar, och det kulle skada affären. Det svenska ballettsällskapet reser härifrån till Vien, hvarest det skall uppträda på k. k. Carlpatern, och är det förmodligen direktörens meing att i Sydtyskland, nationaldansernas hem, lott gifva sådana. Jag glömde nämna, att nyligen det ovanliga inräffat, att ett teaterstycke på svenska språket ch af svenska skådespelare offentligen och med tort bifall blifvit uppfördt härstädes, nemligen å venska ballettsällskapets recett på, Theatre Reaissance,. Nämnda stycke var den välbekanta Drillns operetts (Aus Liebe zur Kunst), hvari r Rohde, nu som förut, innehade hufvudrollen, luset genljöd af applåder, frambringade af ett ar hundra skandinaviska händer. Äfven tyskarne stämde, och alltså hade stycket en afgjord framång, hvilket gjorde att detsamma ytterligare ett ar qvällar blef(uppfördt. Tyskarne berömma venskarnes sätt att föra sig på scenen, hvilket ida och till sin fördel skiljer sig från de först-i ämndes. — Skeppsbyggeriet i Gefle lofvar att ör nästa Er blifva ika lifligt som under förlidet inne redan ppspantade, under by; ÄRE Ne så si ni