Aftonbladet – 15 december 1869, sida 2

taga din faders ånger och välsigna honom under hans återstående lift Han fattade deras händer och tryckte dem länge och innerligt, vände sig derpå bort och gick hastigt utför stigen, som förde till stranden. Gabriel kunde ej tala, men han lade ömt sin arm om faderns hal. Så stodo de båda, genom tårarne, som skymde deras blickar, skådande mot hafvet. De sågo båten sätta ut och följa de skimrande spår, som månan spridde öfver vattnet, samt lägga till vid fartyget; de sågo seglen sättas till, och töljde med sina blickar fartygets långsamma kurs tills det bortom en aflägsen udde försvann ur sigte. Derpå återvände de till hyddan. De hade, ehuru de ej visste det, för sista gången här i verlden skådat fader Paul. ; FEMTE KAPITLET. De förändringar, som den gode presten förutsagt, inträffade till och med förr än han kunnat anva. Ett nytt styrelsesätt bestämde öfver Frankrikes öden och förföljelsen upphörde i Bretagne. Bland andra förslag, som framlades för styrelsen, förekom äfven ett om återupprätltande af korsen vid sidan af vägarne på I kndsbygden. Det befanns likväl vid undersökning, att dessa kors måste räknas i tusental, och att blotta kostnaden för trävirket uppgick till en summa, hvilken den ruihberade statskassan ej kunde försträcka. Under det förslaget bvilade, och innan det blifvit bestämdt förkastadt, hade emellertid en ensam man i sin ort företagit sig det verk, I hvilket styrelsen tvekat att utföra. Då GaI briel flyttade ifrån hyddan, för att med sin hostru och sina syskon bebo bondgården, lemnade äfven Frangois Sarzeau sitt hem,