Aftonbladet – 14 december 1869, sida 2

GABRIELS GIFTERMÅL. ) Ur sAfter Darko. AP Wilkle Collins, En fn men blott en enda, afbröt fader Paul den berättelse, som hviskande meddeJades Honom. Gabriel hade knappt upprepat några meningar af sin bikt, förrän presten hastigt och med förändrad röst frågade honom om hans namn och bostad. Då frågan blifvit besvarad, syntes fader Pauls; lugnaf drag plötsligt förvirras, men i nästa ögonblick återvann han beslutsamt sin sjelfbeherrskning och böjde på hufvudet till tecken att Gabriel skulle fortfara, samt hopknäppte sina darrande händer och tycktes under tyst bön hålla sin blick fästad på korset. Han flyttade den aldrig derifrån under det den ohyggliga berättelsen fortsattes. Men när Gabriel ref sitt sökande vid Merchants Table, och, omtalande sin fars uppförande allt sedan denna tid, vädjade till presten för att erfara om han, skenet till trots, borde af sonlig känsla manas att betvifla det mordet verkligen blifvit begånget — då närmade sig ånyo fader Paul och tilltalade hoora, Lugna er och hör migp, sade han med itt förra uttryck af mildt deltagande i röst och åtbörd. Jag kan stilla edra tvifvel för alltid. Gabriel, din far var skyldig i uppsåt och ng men offret för hans brott lefver ännu, Jag kan bevisa det. Gabriels bjerta slog ye en dödskyla isade honom, då han såg fader Paul knäppa Lu