Aftonbladet – 11 december 1869, sida 2

een GABRIELS GIFTERMÅL. ) Ur After Därkvi AFP Wilkie Collins. Jag skakar aldrig hand med en person, som en gång tviflat på mig,, utbrast han högt och retligt, ty jag misstror dem sedan för. alltid. Du är en dålig son! Du :-har misstänkt din far för någon nedrighet, som du ej vågar öppet beskylla honom för, utan annat bevis än en sinnesslö döende gubbes dåraktiga prat. Tala. mig ej till! Jag vill ej höra på dig. En oskyldig man och en spion passa ej i sällskap. Gå och förråd mig, du förklädde Judas! Jag bryr mi hvarken om dig eller din hemlighet. Hva skall den der flickan Perrine här att göra? Hvarför har hon ej gått hem för längesedan? Presten kommer hit, och vi behöfva inga främlingar i sorghuset. Följ henne till sitt hem och stanna der om du vill, här behöfs du icke! Det låg något i hans sätt och utseende, då han yttrade dessa ord, så besynnerligt, olycksbådande, och förutsättande någon dold mening, att Gabriel kände sitt mod falla, och nästan i samma ögonblick trärtgde si oemotståndligt en fruktansvärd fråga inpå honom — kunde hans far hafva följt honom till, Merchants Table? Åfven om han fått tillåtelse att yttra sig, kunde han ej hafva gjort det nu, då denna misstanka på nytt förstörde morgonens hoppfulla ötvertygelse. Det själslidande, som var en följd af den plötsliga omstörtningen i hans 4) Be A, B, nr 253-281.