Aftonbladet – 8 december 1869, sida 3

framstaende drag 1 svenskarnes skapiynne. I Det kan ej bestridas, att den allmänna penningförlägenketen — för att begagna ett l antaget, men temligen ineXact uttryckssätt — väsentligast har orsakats deraf, att vårt lands hufvadnäring — jordbruket — under flera år Ihar lemnat et särdeles ogynsamt resultat. Man lägger alltför ringa vigt på följderna af I de svaga skördarne, under. det de verka trycT kande i alla riktningar. A ena sidan beröfvas landtmännen de påräknade och behöfliga linkomsterna, å ändra sidan fördyras lefnadskostnaden både för dem och för alla andra samhällsklasser. Ett obestridligt faktum är, att i jemnbredd med den stigande upplysninfa följer, väl icke alltid en ökad förmögenet, men alltid ett ökadt behöf af att lefva väl. Förbrukningen af lefnadsmedel ökas, anspråken på större beqvämligheter tillväxa också hos alla civiliserade nationer och i större progression än folkmängden. Derföre är det som i alla länder totalvärdet af importen successivt stiger, och tillser man hvaruti den består, så finner man ganska snart att den till ällra största delen utgöres af sådana artiklar med hvilka afses att direkt eller indirekt tillfredsställa menniskörtias behof af att lefva väl. När na skörden under flera på hvarandra följande år titfaller missgynnande och då med den afses icke blott att fylla landets eget direkta behof, utan äfven en behöflig export, men den i begge fallen icke lemnar ett tillfredsställande resultat, så är det klart att stora olägenheter deraf igke kunna uteblifva. Idkaren af en näring, hvilken så ytterst beror på väderleken (och det är ja fallet tied jordbraksnäringen) måste väl bereda sig på att goda skördar ottvexla med svaga och äfven att missväxtår kunna inträffa, och detta kretslopp har inträffat i alla tider och kommer att inträffa så länge verlden står. Men att Sverge alldeles icke är det enda land som under de senare åren drabbats af svaga skördar, torde böra framhållas, om det än kan sägas utgöra en svag tröst. Vi anse oss här böra framhålla några statistiska uppgifter från ett annat land, helt nära beläget intill vårt, der landtbruket — d. v. s. jordbruk och boskapsskötsel — utgör I. nästan uteslutande inkomstkällan, då Sverge j: lyckligtvis har tre stora inkomstkällor, nemligen landt-, bergsoch skogsbruket. Det är i afseende på Danmarks export afl. landtbruksprodukter, som vi vilja anföra några sifferuppgifter. förbigående vilja vi emellertid erinra derom, att äfven i Danmark ärstotal-importen i ständig tillväxt: — värdet af densamma beräknas ej der, såsom fallet är hos oss; men tillväxten af densamma konstateras af tullinkomsterna. De utgjorde under finans-. året 1868—69 brutto 14,277,600 rår svenskt j riksmynt ), och voro 913,000 rdr högre än 1867—68, 1,820,800 rdr högre än 1866—067, samt 1,986,000 rdr högre än 1865—066. Af dessa siffror framgår en högst betydligt ökad konsumtion... De största tullinkomsterna lemnade socker, sirup och melass: 4,068,000 rdr, manufakturvaror 3,040,000 rår, kaffe 1,060,000 rdr, dryckesvaror 822,000 rdr, tobak 800,000 rdr, timmer och trä 769,000 rdr 0. s. V. . Emedan Danmark hufvudsakligen idkar jordbruk och boskapsskötsel, utgöres dess vä8entligaste export af dessa begge näringsgrenars produkter. En miöskning i skörden måste således direkt verka. på exporten och äfven på det allmänna välståndet, desto heldre som den bördigasta jam är styckad i ett högst betydligt antal mindre jordbruk, hvars talrika befolkning har behof af en riklig och stark föda. Utförseln af landtbrukets produkter var nu under finansåret 1868—69 ganska betydligt mindre än under hvartdera af de tre nästföregående åren: den utgjorde nemligen: 1865—66... 3,832,600 tunnor danskt mål ), 1866—67... 3,119,800 dito, 1867—68... 2,979,600 dito och 1868—569... 2,234,700 dito, under det att spanmåls-införseln samtidigt har varit i jemn tillväxt, så att den sistanförda år utgjorde nära tre gånger mera än 1865—66. — Otvifvelaktigt är det att till den stora förminskningen i exporten 1868—69bidrog äfven den knappa foderskörden samma år, hvilken föranledde till en betydligare spanmålsutfodring än vanligt. Anmärkningsvärdt är att utförseln af hvete 1868—069 uppgick till 384,300 t:r eller 58,000 t:r mera, och dito af råg till 302,500 t:r eller 11,000 t:r mera än året förut; men deremot hade förstnämnde års utförsel ef korn, utörande 890,700 t:r understigit föregående årets med 355.000 t:r och hafreutförseln, ut-görande 359,800 t:r, likaledes understigit det förra årets med 517,500 t:r. Rappsutförseln utgjorde under de fyra sistförl, finansären resp. 145,800 t:r, 84,300 t:r, 67,600 och 15,400 t:r. Utförseln af oljekakor har likaledes aftagit med hvarje år: nemligen från 7 millioner pund (1 pund — 1,68 ), 1865— 66 till 1,383,000 pund 1868—069. Äfven utförseln af lefvande kreatur bar under sistnämnde år varit i tillbakagående emot de närmast föregående åren, dock gäller detta nästan uteslutande får och svin. Utförseln af nötkreatur under de begge sistförlidna finansåren uppgick till nära lika belopp eller omkring 53,000-st.; men 1866—67 utfördes 57,000 st. Af. hästar hade utförseln, som 1866—67 utgjorde 11,600 st. nedgått 1867—568 till 7600, och minskadesåret derpå till 8080 st. Af får utfördes 1865—66... 38,900 st., året derpå 19,600, året derpå 9800 ochl: 1868—569... 7639 st. (denna successiva förminskning antyder utan tvifvel en fortgående förminskning 1 fodertillgången, som manat landtmännen att ej öka fårens antal, för att kunna bättre framföda de större husdjuren). Särdeles märklig är den plötsligt minskade utförseln af svin. Den uppgick 1865—66 till 51,600, året derpå till 53,200, året derpå till 55,400, men nedgick 1868—69 till 40,350. (Denna betydliga minskning är förorsakad af le höga spanmålsprisen.) Smörutförseln har högst betydligt aftagit: den utgjorde 1865—66... 43,400 t:r, året derå 44.500 t:r, året derpå 40,500 t:r och. 868-—69.... 35,547 t:r under det att införseln, som 1867—68 utgjorde 2;500 t:r, året derpå mer än tredubblades. ) Vi ha beräknat 1 rdr danskt lika med 2 rdr t ; : Å a nm Af Or VO rmt. ) En dansk tunna — 30!; sv. kappar.