mig med sina frågor. Således redogjordejag med temligen vanvördig korthet för statskyrkan och dess presterskap, och återförde hennes uppmärksamhet till träkorset. . Ja, ja, sade den beskedliga nunnan, ni skall gerna få höra allt hvad jag vet derom; men — hon såg förlägen ut — men jag måste bedja abbedissan om tillåtelse dertill. Sägande detta, tillkallade hon portvakten, för att, — jag måste le deråt, — under hennes frånvaro bevaka den dyrbara Correggio, och lemnade rummet. Efter några ögonblick återvände hon med en barnsligt förnöjd och högvigtig min. Moder abbedissan, sade hon, har gifvit mig tillåtelse att berätta er hvad jag vet om träkorset. Hon säger att det kan vara nyttigt för er, och höja er tanke om oss katoliker. Jag förklarade mig vara en uppmärksam och villig åhörare, och nunnan började sin berättelse. Hon omtalade den på sitt eget enkla sätt, uppehållande sig lika länge vid de minsta detaljer som vid vigtigare tilldragelser; och tilläggande moraliska betraktelser i och för min uppbyggelse så ofta det var möjligt att inflicka dem. Med afdrag at dessa, gjorde dock berättelsen ett djupt intryck på mig, och jag sammanfattar nu tilldragelserna så noggrant jag kan, i hopp att läsaren skall finna samma intresse i denna skildring som den hade för mig, då jag hörde den muntligen berättas. (Forts.) SETS ess En stor skatt har, enligt underrättelse. från Neapel af den 21 sigtl. November, blifvit funnen i Pompeji. Den består af smycken, guld, silfver a Tekior samt 782 stycken guldoch pilfver