Aftonbladet – 3 december 1869, sida 2

UTRIKES. Det i går afton ankomna nuttret af Kölnische Zeitung för den 29 meddelar nu et franska trontelet in extenso. Som det innehåller åtskilligt, som i de föregående telegrafiska redogörelserhå dels blifvit förbigånget dels mindre riktigt eller mindre tydligt återvifvet, lemna vi här en fullständig öfrersättning deraf: Mina herrar senatorer, mina herrar deputerade! Det är ej lätt att i Frankrike återställa det regelbundna och fredliga bruket af friheten. Sedan några månader syntes samhället hotadt af undergräfvande lidelser, friheter af pressens och de offentliga mötenas utsväfningar. Något hvar frågade sig, huru långt regeringen skulle drifva sitt långmod. Men redan har folkets sunda förstånd vändt sig mot de brottsliga öfverdrifterna; vanmäktiga angrepp ha endast tjenat till att ådagalägga fastheten-hos.-den genom nationens val grundade byggnaden. . icke desto mindre få den ovisshet och förvirring, som bettäktigat sig sinnena, ej längre fortfara, och läget fordrar mer än någonsin frimodighet och beslutsamhet. Det gäller att tala utan förbehåll och öppet säga hvad lans dets vilja är. Frankrike vill friheten, men i förening med ordningen. För ordningen går jag i borgen, bjelpen I mig, mina herrar, att skydda friheten! Låtom 0ss, för att hinna detta mål, hålla oss lika långt från återgåondet som från de revolutionära teorierna! mellan dem, som söka utan förändring bibehålla allt, och dem, hvilkas sträfvande går ut på att omstörta allt, kan en lofvärd ståndpunkt intagas: Då jag framlade senatsbeslutet af förliden September; en logisk följd af de föregående reformerna, och den i mitt namn genom statsministern den 28 Juni afgifna förklaringen, var det min afsigt att beslutsamt öppna en nyförsoningens och framåtskridandets Era. Då I å er sida understödden mig på denna väg, var det hyarken er vilja att förneka det förflutna eller att afväpna regeringsmakten eller skaka kejsardömet. Vår uppgift är nu att tillämpa de till grund lagda principerna, i det vi låta dem öfvergå i lagarne och sederna.