et mellan öfverintendentsembetet och drätselnämndens första afdelning att Stockholms stad skulle byra Humlevården mot en hyressumma af 1500 rdr, hvarefter parken rengjordes och ordnades så sodt sig göra lät efter den misshandling den : undergått dels under landtbruksmötet, dels . under .derpå följande vinter. Af hvad ofvan blifvit anfördt finner läsaren, att Stockholms stad ännu icke är egare vf Humlegården, utan endast arrenderar densamma till den 1 April 1870, men vi viljal: hoppas att arrendetiden skall blifva förlängd : tilldess frågan om Humlegårdens framtida ide får sin slutliga lösning, Det säger sig sjelft, att, förr än detta inträffat och i sålant fall i enlighet med hufvudstadens önskningar, kunna från dess.sida inga genomoripande förändringar vidtagas i afseende på platsens ordnande till enlustpark, utan måstej van dervidlag inskränka sig till att på bästa . sätt underhålla densamma, hvilket för iprevarsnde år äfven skett, I afvaktan på den lyckliga tidpunkt, då bufvudstaden blir egarej at Humlegården, bör man emellertid göra : sig reda för huru Humlegården i en framtid må ordnas, ty frågan hälles derigenom wvidl. if, och det är med anledning deraf vi här nedan meddela ett förslag dertill; upprättadt af trädgårdsarkitekten S. Lindh, söm tilll redaktionen benäget lemnat en beskrifning jemte karta öfver Humlegårdens ordnande. såsom allmän promenvadplats jemte dertill hörande trädskolor och växtafdelning. Hrl Lindhs utlåtande lyder så: Att K. Humlegården icke mera är hvad den fordom varit, och således icke på långt när kan motsvara de anspråk, man eger på en lustpark, torde icke vara något tvifvel anderkastadt, ty med undantag at deiallter lanterade ståtliga lindarne, som än i dag ädraga sig vandrarens uppmärksamhet och beundran, finnes af all den öfriga herrligheten snart sagdt ingenting annat qvar än några förvildade planteringar, som lemnal alitför otvetydiga bevis på en under många år fortgående misshandling och vanvård. Oaktadt den förödelse som öfvergått Humlegården, finnas likväl der: och hvar flera rätt vackra träd, som ännu icke förlorat allt bättre utseende, men hvilka, ordnade efter smakens fordringar ochenligt de föreskrifter, som bestämma hållningen i en engelsk park, ännu med heder kunna pryda sin plats, denna må nu vara fristående eller tillsammans med andra träd. Att vidare orda omdenna vidsträckta parks förfall utgör icke föremålet för denna uppsats, som egentligen afser att lemna en beskrifning till åtföljande karta öfver Humlegården; men af hvad som är yttradt bör emellertid icke kunna dragas den slutsatser, att allt hvad som nu finnes i Humlegården måste förkastas, utan bör, hvad som är dugligt, upphjelpas och förbättras. Enligt föreliggande plan har jag tänkt mig att alla gammla träd, som i öfrigt äro friska och stå på lämpliga platser samt icke hinderliga för nya planteringar, böra bibehållas och till större delen utgöra de bufvudpunkter, kring hvilka de nya planteringarne böra ordnas. Det förslag till Humlegårdens ordnande, som jag nu underställer allmänhetens bepröfvande, är icke det första, som i denna väg blifvit åstadkommet, ty vid dei 12:te allmänna landtbruksmötet, som är 1868 hölls i Humlegården, voro utstälda tvenne förslag, hvaraf det ena af br K. Forsberg cch det andra af mig. Båda dessa hafva emellertid det gemensamma felet att mera framhålla hvad som med penningar kan åstadkommas än framläggandet af ett förslag till parkanläggning, som utan alltför öfverdrifna kostnader kan åstadkommas. I nu ifrågavarande förslag bar jag emellertid sökt afbjelpa ett sådant fel, men icke desto mindre eftersträfvat att åstadkomma något, som jag hoppas skall tillfredsställa alla billiga och ej alltför öfverdrifna anspråk, ty jag finner mer än väl, att, om Humlegårdens ordnande skall medföra en kostnad af flera hundra tusen rdr, så blir det troligen mgenting af alltsammans. Det kan väl synas vara en oegentlighet att på samma gång jag förordar ett mindre kostsamt anläggvingssätt, jag det oaktadt föreslår flera byggnader, som strängt taget egentligen icke nafva någonting med parken att skaffa, såsom ett nytt teaterhus med schweizerilokaler och en restaurationsbyggnad; men med fästadt afseende på den förkärlek Stockholms stads befolkning hyser för sådana förlustelseoch förfriskningsställen, som i hyror kunnå lemna ganska goda bidrag till parkens underhåll, samt att samma byggnader komma att afsluta.de gamla allerna midt för de tvenne hufvadingångarce Södra Humlegårdsgatan och från Sturegatan, som skulle begränsa Humlegården på östra sidan, så torde tillräckligt giltiga skäl icke saknas för dessa byggnaders upptagande i ett, förslag till Humlegårdens förskönande. friga föreslågna byggnader, som skulle bestå af ett växthus med redskapshus och arbetarebostäder, ett trädgårdsmästareboställe, en tempelbyggnad samt tvenne portvaktshus, kunna dock betraktas såsom nödvändiga tillbehör för parken. Såsom kartan utvisar är största delen af Humlegården anordnad till allmän promenadplats, och denna i engelsk stil. Den nordvestra delen, afsedd för en botanisk afdelDing samt för trädsöblor, är föreslagen i en annan stil än de öfri, x anläggningarne, dock så att de ega sarimi: hang med och ingå i hvarandra. Jag har dessutom sökt så mycket som möjligt rätta mitt förslag efter de gamla planteringarne, dels emedan det skulle blifva n alltför stor afsaknad, om flertalet af de stora träden skulle på en gång borttagas, dels äfven för att minska anläggningskostnaden. Allerna äro således icke allenast bibehållna, utan äfven tillökade med nya rader träd, så att de komma att bestå af fyra rader träd. Samma förhållande har jag äfven i möjligaste måtto sökt tillämpa på flera andra elar af parken. Så, har jag t. ex. i östra och nordöstra delarne låtit mitt förslag till en del blifva -beroende af de: gamla planteringarne, och till följd deraf hafva grupperna bildats af redan befintliga träd. I öfriga KM BORT FETA BICAlNeFIRE JAG, ViESE ER SOSFS SC Star Fr