Aftonbladet – 30 november 1869, sida 2

QOch min syster? Er syster befinner sig i all tukt och ära i nunneklostret i Lugon. Han skrattade — ett rysligt hånskratt. I godt förvar, således innan ni snärjde la petite med fabeln om er trohet! Ingen kan som en hugenott ljuga för alla parterb Och derpå följde ett nytt utbrott af förbannelser öfver att han låtit locka sig att uppskjuta förföljandet af flyktingarne — tills Berenger nästan tycktes sig inandas sjelfva helvetets atmosfer och icke kunde låta bli att försvara sig, ehuru han väl visste det vara onyttigt. Narcisse de Ribaumonta, sade hen all varligt, vännu har jag aldrig bm ; 253 mvrutit mitt ord. och ni vet att det st. nom stått mig något dyrt, På uta mitt ord ber jag er tro, att sa de Selinville nu är en lika sa fläckfri och hederlig qvinna, som då hon vågade sitt lif för att rädda mitt. Jag visste icke en gång att det var hon, förrän jag hade uppdragit henne halfdöd ur hafvet, der hon höll på att drunkna. Sedan såg jag henne blott i närvaro af Dom Colombean, i Nissard, i hvars vård jag lemnade henne. Den sårades drag förvredos till ett ohyggligt hånleende, då han mumlade: Den enfaldige pojken! Och att en sådan tok skuile hafva öfverlistat mig. Det är outhärdligt! i Låt icke dessa sista timmar förgå blott i hat och afsky mot mig, sade Berenger, autan åt denne min tjenare, som är temligen skickig kirurg, ömsa förbandet på era sår. Ahl sade Narcisse spefullt och vände på hufvudet, er egen spetsbof? Låt mig se huru nan har lappat ihop Eustacies kyss. Tillåt nig fråga hvad hon tycker om den. Hon tackar Gud att ni mera tänkte på utt förstöra mitt utseende, än på att taga nitt lika