Aftonbladet – 30 november 1869, sida 2

— Märklig fattigvårdsfråga. Vimeddela här nedan konungens befallningshafvandes i Malmö utslag i det bekanta målet mellan f. ladufogden Jöns Jönsson derstädes och dervarande fattigvårdsstyrelse, hvarigenom klaganden tilldelats ett underhåll af 50 öre om dagen, i stället för att å fattighuset intagas. Det bör anmärkas att detta förot blifvit afgjordt i högsta instansen af K. M:t genom ecklesiastikdepartementet, under hvilket dylika ärenden sortera, men att det icke varit föremål för högsta domstolens pröfning. Utslaget lyder sålunda med förbigående af reciten: Hvad sålunda förekommit har landshöfdingeembetet tagit i öfvervägande; och emedan klaganden genom särskild besvärskrift, som hit ingiivits den 27 sistlidne April, anfört klander emot fattigvårdsstyrelsens beslut att bestämma det understöd, som, jemlikt k. kammarrättens utslag den 17 Februari sistlidet år, bör till klaganden och hans hustru utgå, till 50 öre om dagen, ehuru besvären, hvilka genom åtecknad resolution, förstnämnde dag blifvit utställde till styrelsens förklaring, ännu icke, såvidt visadt är, blifvit styrelsen delgifne, så och då desse besvär icke blifvit af klaganden återkallade, finner landshöfdingeembetet berörde fråga, fastän af klaganden i förevarande mål inrörd, ej kunna i denna ordning till pröfning upptagas, hvadan landshöfdingeembetet nu har att yttra sig endast öfver besvären såvidt de innefatta klander af fattigvårdsstyrelsens den 4 sistlidne Maj fattade beslut att nedsätta understödet till 33!; öre om dagen; dervid, ehuru fattigvårdsstyrelsen måtte anses oförhindrad att taga iöfvervägande i hvad mån understöd för klaganden och hans hustru fortfarande må anses nödigt eller om minskning deraf må kunna ske, samt det af hr förste stadsläkaren doktor August Falck meddelade bevis innehåller, att klaganden är i besittning af hans ålder motsvarande krafter och väl i stånd att förrätta det mindre ansträngande arbete, som erfordras för tillverkning af trätofflor, hvarmed klaganden under senare åren sysselsatt sig; likväl och som det icke icke är vordet styrkt, att klaganden och hans hustrus arbetsduglighet och deraf följande arbetsförmåga att bidraga till sin försörjning är större nu, än tillförene, eller att eljest sådane omständigheter inträffat, på grund af hvilka minskning i understöden skäligen bör ega rum, flnner landshöfdingeeembetet rättvist ifrågavarande beslutet att ogilla, iföljd hvaraf fattigvårdsstyrelsen förpligtas att från och med den 4 sistlidne Maj, då beslutet börjat tillämpas och så länge behofvet fortfar, till klaganden och hans hustru utgifva understöd till det belopp detsamma hittilis utgått, dock med afdrag af hvad de från nämnde dag i sådant afseende redan uppburit. Den med utslaget missnöjde 0. 8. V.,