Aftonbladet – 30 november 1869, sida 2

hagligaste och dåraktigaste uppträde, hvari hon någonsin deltagit, Just som de talade härom, knackade Ösbert på dörren och inträdde med en kappsäck under armen och ett utseende som om han gjort en riktigt god affär, Se här, herr. barop,, sade han med stor belåtenhet, jag har varit öfver floden i fiendens läger. Jag hörde att man der kunde få en hel hop goda saker för ingenting, och jag tänkte att jag skulle se till om jag kunde få fatt i en ny hfrock åt monsieur Philippe, ty hans egen är bara trasor. Detta var också fullkomligt sannt, ty Eustacie hade förklarat att blodig och nött som den var, det skulle vara hopplöst att försöka förbättra den. Osbert framtog nu ur sin kappsäck en alldeles ny, präktigt broderad rock af mjukt, ljusgult läder, som han för en obetydlig penning köpt af en annan plundrare. Lägret hade blifvit så hastigt öfvergifyet, att till och med officerare måst qvarlemna allt sitt bagage, och Osbert hade icke försummat ett sådant tillfälle att nppphjelpa sin berres arderob. . br tillade har, jag såg dernte någon BUcnu . s som herr baronen . KRÖF herr Nid-deMerle.n satak Här! utropade Eustacie, för ett ögonbuv.. litet uppskrämd, men lugnad af en blick på sin make. Fru baronessan behöfver ej oroa sig, sade Osbert; herr baronen har väl betalt honom igen det onda han gjort; det var han som föll för herr baronens kula der nere vid flodstranden. Ah! ah! der ligger han nu till en glad och fröjdefull syn för hvarje god och ärlig kristen. Det var då han, den missdådaren! utropade Berenger. Jag hade redan tänkt på att det kunde vara möjligt.