Aftonbladet – 27 november 1869, sida 2

bud från hertigen kommit, att chevalier de Ribaumont var på väg till Quinet för att fordra att man till honom skulle utlemna hans brorsdotter, och att, eftersom det var fred i landet och lagen på hans sida, hertiginnan knappt skulle kunna neka hans begäran. Hon hade derför beslutit att skicka bort Eustacie, icke till någon stad vid kusten, dit chevaliern nog snart skulle spåra henne, utan till ett ställe, som han på resan till Quinet bestämdt skulle bafva passerat. Klostret Notre-Dame de PEsperance hade af hugenotterna blifvit förvandladt till en f för att försvara bryggan och vadet öfv den, och en liten besättning hade bli lagd der, och i trakten deromkring hade bildat sig en liten koloni af silkesspinnare, ditlockade af mullbärsplantagerna omkring klostret och i dess trädgårdar. Dessa bade emelertid blifvit skrämda af de mördade munkarnes vålnader, och bönfallit om en prest, som kunde besvärja dem, hvarpå fru hertiginnan ansett, utt Isak Gardon, under ett annat namn, här kuncie till en tid undgå misstankar. Hon lät sin egen hängbår föra flyktingarne åt motsatt håll, en dagsresa eller par, skyndade If tillbaka för att mottaga chevaliern och ät sin pålitlige hofmästare på långa omvär föra dem till Pont-de-Dronne, dit de annde aftonen efter den, då chevaliern på emvägen från Quinet rest derigenom, Pastorn och hans dotter lemnadesi kapten ralconnets särskilda beskydd, och erhöllo en reflig bostad i tre rum, som fordom utgjort ibbotens våning. Det var först ämnadt att le blott en kort tid skulle dröja här, men näster Isak hade lidit så mycket af resan, utt Eustacie ej kunde uthärda tanken på att öretaga den ånyo och hertiginnan fann snart tt hon der var i större säkerhet än på slotet, emedan främlingar sällan insläpptes i