Aftonbladet – 26 november 1869, sida 3

Article Image
CUT TA VI IANNUDMI, MIM oe oa samt ångpanneoch kolreningshuset. Den törsta byggnaden, hvari sockerfabrikationen 1tföres, har en längd af 200 fot, en bredd vf 59 och en höjd af 34 fot till taklisten, i sanit innehåller tre våningar, jemte vind. Nedre botten upptages af betmagasin, inymmande tvättmaskin och hiss för betoras uppfordring till diffusörerna, samt diffasionssalen, fåmde i höjd genom alla 3 våingarne. I denna lokal äro mellan och unler maskinernas fundamenter hvälfda afoch illoppskanaler. Nedra botten innehåller vilare ett rum för fyllande af sockerformarne ler den s. k. fyllsalen, hvarunder i souteainer äro till 9 fots djup anbragta cisterner ör sirup, och ett rum för magasinering af ocker. En trappa upp öfver betmagasinet igger laboratorium, kontor, matsal för brusets tjenstepersonal och de vid bruket anagna elever, samt rum och kök för husvållerska. Arbetet pågår nemligen oafbruet dag och, natt, med undantag af söndaen, då verket står stilla, och under arbetets rång gifves icke tillfälle för den vid bruket uistälda tjenstepersonalen att lemna fabricen för intagande utom densamma af sina nåltider. timma med 1 timmas middagsrast. I våninsen två trappor upp, öfver betmagasinet ligser åtskilliga boningslägenheter och öfver yllsalen och sockermagasinet fyra bottnar, ufsedda för sockerraffinering och af den storek, att 4 millioner skålpund årligen kuvna raffineras. Bruket är apteradt både för råsockertillverkning och ratfinering. Den andra byggnaden är 139 fot lång, 15 fot bred och 17 fot hög till takfoten samt har under jordytan dels 7, dels 10 fot djup. Den innehåller ångpanne-huset, iprymmande 3 större ångpannor-samt plats för en fjerde. Röken uppstiger i en 28 fot från ångpannehuset uppförd skorsten, 110 fot öfver jordytan. Vidare finnes i denna byggnad en lokal för jäsning, tvenne bensvärtugnar med deröfver varande kölna, från hvilken röken uppgår genom en skorsten; 54 fot hög. Filtrertornet, som förbinder båda fabriksbyggnaderna, är 45 fot bredt, 30 fot långt och 50 fot högt, fördeladt i 5 öfver hvarandra liggande bottnar. Nedra bottnen upptages af matarpump för ångpannorna samt 9 filtrar af 18 fots höjd och 30 tums diameter. Å den öfversta botten äro jerncisterner placerade för vatten, som af egettryck pressas till de för fabrikationen använda apparater, hvilka utgöras af en mängd mycket dyrbara pjeser. Mellan sjelfva fabrikshuset. och den högre ångskorstenen ligger en kalkugn, samt mellan det större och mindre huset, öster om filtrertornet, en brunn för vatten, som inströmmar från kanalen genom 10 tums jernrör, liggande 2 fot under lägsta vattenhöjden. Takbeläggningen utgöres af asfaltpa; p från Munksjö, lagd af arbetare från nämnda pappersbruk. Sådan taktäckning medgifves icke i den för Stockholms stad nu gällande byggnadsordning, men på särskild ansökan af hvitbetsocker-aktiebolaget, hvilken ansökan tillstyrktes af stadsarkitekten Hedin, förordades af handelskollegium och öfverståthållareembetet, biföll K. M:t nämnda ansökan. Utan tvifvel är det ett misstag, att detta taktäckningsmedel ej allmänt får begagnas; ty det är lätt, varaktigt samt eger vid brand, framför plåt, chiffer och tegel det företräde att då plåt genom glödgning är eldledande för den underliggande takresningen, och såväl chiffer som tegel utaf hettan i förening med vattenbegjutningen öndersprängas, kolnar deremot asfaltpappens långsamt utan :t tända. Den arbetsstyrka, som användts vid fabriksbyggnaden, har varierat, men i medeltal dägligen utgjorts af 200 personer. Byggmästaren! A. G. Janzon bar förestått byggnadsarbetena. Efter denna beskrifning öfver fabrikens byggnader och inredning, meddelas här nedan en kort redogörelse för sjelfva sockerberedningsprocessen. Fabriken är anlagd efterden pvumera på ställen, der tillgång finnes på godt vatten, brukliga diffusionsmetoden, hvilken medför stor besparing på arbetskraft, lemnar största utbyte af socker och ovilkorligen är den snyggaste och renligaste. Betorna inkastas till en början i en tvättmaskin och uppfordras, sedan de blifvit rentvättade, till skärmaskinen, medelst hvilken de sönderskäras i strimlor. Dessa fyllas derefter i stora plåtkärl, kallade diffusörer, i hvilka samtidigt vatten ingjutes. I diffusörerna utlakas sockret genom hydrostatiskt tryck, som erhålles från det höga vattentornet. För att l erhålla så stark sockerlag som möjligt, pressas det från början påfylda vattnet genom 9 Istycken diffusörer, hvilka för hvarje gång I fyllas med: nya betstrimlor, och bildas sålända småningom i den sista diffusören en Arbetslagen byta om hvar 12li vi P m a (UL et ål el h a f md ad DD -— EV je Fy Od I stark sockersaft, som vidare inledes i saturatörer, i hvilka saften kokas och renas med kalk och kolsyra. Härifrån går den rena I saften ner i en montejus (saftkastare), hvarifrån den med ånga pressas upp till öfversta servoirer, i hvilka den förvaras till filtration och koncentration. Den kalkblandade tjocka saften nedrioner uti tre slammpressar, hvarifrån den utkommer renad och befordras derefter liksom den klara saften genom en montejus upp till förenämnda i vattentornet stående reservoirer. Genom denna första procedyr har en tunn sockersaft erhållits. Det torde här böra nämnas, att de i diffusörerna inkastade hvitbetor, efter hvarje utlakning, genom en öppning nedtill å diffusörerna uttagas och på en rälväg utföras till murade fodergropär, liggande ett stycke från fabriken. Detta affall, som i åratal kan på detta sätt förvaras oskadadt, utgör ett utmärkt och närande foder för kreaturen. Landthushållarne i utlandet förstå att väl använda detta dyrbara foderämne. Men vi återgå till sockerberedningen. Den tunna saften tappas från förenämnda reservoirer på filtrar, fylda helt och hållet med benkol, hvilka rena densamma från medföljande salter och orenlighet. Derefter går saften till tvenne afdunstningspannor, de dyraste apparater i fabriken, kostande tillsammans 26,000 rdr, hvarest den kokas tills en del vatten afdunstat, och under benämning tjocksaft upptryckes den derefter ånyo til vattentornets reservoir, för att derifrån ännu en gång passera filtrarne och renas. Nu äl saftan Färdig att kokas till socker i den s.k. våningen af vattentornet till der stående re

26 november 1869, sida 3

Thumbnail