Aftonbladet – 26 november 1869, sida 2

LÄUU IV IANA J9079 an frågan derom väcktes. pr — Qvinnoundervisning i Ryssland. on korrespondent från Petersburg skrifver ill Dagbladet följande: Den feberaktiga oro, som gitver sig till. i .änna ioom det ryska samhället, med syfte t bereda qvinnan tillfälle att förvärfva sig doing, är ett alltför märkligt tidens teccen för att med tystnad böra förbigås. Denna träfvan, så karakteristisk för det århunrade, i hvilket vi lefva, uppenbarar sig dock på något olika sätt i Ryssland emot hvad den gör i vestra Europa. På det senare hållet är det ju mannen som slagit sig till qvinnans riddare och hvilken i bildningens namn förer hennes talan. I Ryssland är förhållandet omvändt. Der se vi nemligen qvinnan sjelf, på äkta amerikanskt vis, träda fram i förgrunden af det offentliga lifvets stormiga skådeplats och ropa till de förbluffade männen: jag vill hafva tillträde till edra gymnasier och universitet. Huruvida qvinnoemancipationen efter amerikanskt mönster, och såsom den nu hotar utbreda sig öfver det stora ryska riket, skall befinnas välgörande, med hänseende till menniskoslägtets framåtskridande och förädling, detta är en fråga, som framtiden välen gång skall komma att på ett fullständigt sätt besvara. Emellertid har den ryska qvinnans raska uppträdande åtminstone haft det goda med sig, att icke få qvinliga bildningsanstalter blifvit inrättade och fortfarande komma att inrättas på qvinnans egen uttryckta önskan och tillskyndelse. Så öppnades t. ex. den 17 Oktober i Moskwas 2mne gymnasier en offentlig kurs för qvinnor. Initiativet för åstadfrån qvinnan sjelf. I Mars månad vände sig nemligen några damer i Moskwa skriftligen till gymnasiidirektorn Korolew med begäran, att han hos lärodistriktstyrelsen måtte utverka tillstånd att i ett af Moskwas-gymnasier få öppna offentliga kurser för qvinnor i alla de ämnen, hvaruti demanliga gymnasisterna åtnjuta undervisning. I damernas skrifvelse antyddes af huru stor vigt det skulle vara för familjemödrar att få utvidga kretsen af sitt vetande, äfvensom många privatlärarinnors trängande behof och önskan att få inhemta så pass stora kunskaper, att de med framgång blefve i stånd att bereda gossar för inträde i gymnasiernas lägre klasser. Såväl karatorn som ministern för folkupplysningen mottogo denna skrifvelse särdeles välvilligt och i September månad hade saken hunnit så långt, att man kunde framlägga subskriptionslistor för att se huru många damer skulle vara hugade att deltaga i meranämnda kurser. Till den 1 Oktober hade 20 damer antecknat sig för att studera teologi, 44 matematik, 47 fysik, 40 allmän historia, 23 fäderneslandets historia, 10 geografi, 5 naturkunnighet, 39 ryska språket och litteraturen, 27 latin, 8 grekiska, 8 tyska, franska och 10 engelska: Dessa anteckningar hade till följd, att man omedelbarliger kunde skrida till verket och öppna föreläsningar uti följande ämnen: teologi, matematik, fysik, allmän och fäderneslandets historia samt latinska och ryska språken. ss Fe ct FO f ff RT nn e kunskaper och en högre intellektuel P v kommandet häraf har helt och hållet utgått