Aftonbladet – 24 november 1869, sida 2

mendantens eget qvarter. Måltiden intog Berenger der, men för natten ämnade han dels vaka hos sin broder, dels alltemellanåt inspektera sin postering i vakttornet på andra sidan bryggan. Han blef visad in i kyrkan, der tio eller toif sårade krigare vårdades af nägra bondgvinnor och bland hvilka det svarta doket, addrande bredvid en nyss ditförd patients bädd. Berenger gin hastigt igenom kyrkan och fann att en dörr i brädväggen ledde till koret, der han visste Philip vara. Månljuset föll klart genom de glaslösa östra fönstren, men der Philip låg hade man upphängt en lärftsgardin, för att skydda hans hvälfda sängplats mot draget. Sjelfva bädden, bredvid hvilken stod en stol, såg ordentlig, renlig och beqväm ut. Philip var vid gode mod. Kuian hade blott gått igenom öttet och ut på andra sidan, utan att splittra något ben, eller göra annan skada. Vär Fra af Hoppet, som han också kallade henne, var just en annan moster Cecily, påstod han, och ade gifvit honom en god svalkande dryck och förbundit hans sår med den lättaste hand. Men han var så sömnig, så sömnig att han ej ens brydde sig om att höra beskrifningen på striden, men han såg upp för en minut och sade: Broder, jag har sett Dolly. Dolly! Vår syster Dolly. Ah, Phil, månget otänkbart besök kom till mig i valnötskammaren hemma på Hurst, Jag säger dig att jag var x 1 full sans, försäkrade Philip; der stod hor och var sig: alldeles lik, som när vi reste, Oo var ändå underligare, hon talade franska. i Sof då och se henne om igen, sade Berenger skrattande.