-jlandshöfdingen derinne, som önskar se perigamentet och taflorna i herrstugan. Den spiken drog. Det stod ej många minuter på, förrän mor i gården visade sig, kastande en nyfiken blick på sällskapet, för att utröna hvem af oss månde vara den der ättlingen,. En af vännerna, en civilingeniör med guld på mössan, blef hållen Jför den sannskyldige — och så trädde vi in i herrstugan. ) Här hängde nu två taflor i olja, föreställande i kroppsstorlek riddaren Blanck, klädd ji en dyrbar rustning, och hans husfru, en vacker, rikt klädd dam med stolta anletsdrag. Porträtterna, väl målade, voro dock illa åtgångna af tidens tand. Ramarne hade man borttagit och hundraårig smuts fördolde här och der de ursprungliga färgerna. Konstnärens namn kunde vi icke upptäcka. Nu inbars med en viss högtidlighet pergamentet med sitt vidhängande, som en mindre tallrik stora, högröda vaxsigill — riksens store Secretn. Det så mycket omordade dokumentet befanns vara ett adelsbref, utfärdadt och af drottning Kristina egenhändigt undertecknadt å Stockholms slott den andra dagen i December månad år 1650 för vår trotjenare, majoren och nuvarande Slåtshopman på Visby oss älskelig, ärlig och manhaftig Johan Blanck. hvilken vidare hetes hafva utaf ungdomen beflitat sig om ära och dygd, så ock att kunna göra sig om sin rätte och ordentlige öfverhet samt fäderneslandet välförtjent; derför han ock för någon rum tid sedan hafver underställt sig vår Militie-Stat, låtit sig der vid åtskillige Conditioner bruka, till dess han ändtligen till ofvanberörde Charger avancerad är; förhållit sig en och annan tid, som honom af hans Öfver Commendeurer godt vittnesbörd gifves, uti alla förefallande Occasioner och hvart han emot fienden är blefven Commenderad, tappert, troligen och väl, och som en redlig Soldat egnar och väl anstår; tillbjuder sig ock än ytterligare, så länge han lefver, i sådan huld och trohet att persistera och framhärda; så att wi för allt detta skatte honom värdig med wår synnerlige Kunglige gunst och nåde att ihågkommas: och fördenskull hafve resolverat att taga honom utur hans nidrige och sättian uti ett högre och ansenligare stånd, och honom med sköld och wapen allernådigst betänkt; göre det ock härmed, i kraft af detta wårt öpne bref, och af serdeles gunst och nåde, så ock Kungeliga makt och myndighet, skänka och gifva merbemelte Johan Blanck och alla hans Efterkommande äkta life och bröstarfvingar, så man som qvinkön, så födde som ofödde, efterföljande wapn och sköldemärke som wi ock efterlåta honom Johan Blanck och alla hans äkta lifs och bröstarfvingar, att de, till en åtskillnad ifrån alle andre Adelige familier här i riket, sig härefter Blanck nämna och kalla måge, och detta förtecknade sköldemärke, wapn och namn uti-alle Ridderligesaker, handlingar och (oläsligt) såsom i Fält, Slaktningar, Stormande, Skermytsel, Tornerande, Ringrännande, afmålningar, Insegel, Begrafningar så ock de andre oceasioner, Spel, Skämt och Allvar, till sin och deras heder, nödtorft, egen vilie och behag, likasom andre adelsmän uti vårt rike att föra och bruka; och dertill med njuta alla de privilegier, Fri och Rättigheter, som Ridderskapet och Adeln i gemen gifne äro eller hädanefter kunne med begåfvade varda; dock hvars och ens: stånd och vilkor efter privilegier förbehållnpe etc. etc. — Uff, det var en förfärligt lång och omständlig ramsa, det der! Enligt de Knapphändiga underrättelser rörande denne hr Blanck, som jag på stället kunde inhemta, framgick, att B. jemte familj och en stor skara tjenare en vacker dag landade vid Lingarö, der han, på grund af ett drottningens bref, utan vidare krus tog hela byn i besittning och utföste de dåvarande egarne, hvilka väl öfver detta våld å person och egendom anförde klagomål, men utan påföljd. Riddar Blanck skall ha varit en ytterst argsint och bister mån, som lefde och regerade som en envåldsherrskare i skärgården. Blanck dog på Lingarö, hatad af alla som kände honom, och ligger begrafven i Tuna kyrka, i närheten af Hudiksvall, men om hans hustru sedermera stannade qvar eller ej, derom vet den nuvarande befolkningen ingenting att förtälja. Märkligt förefaller det, att B:s bröstarfvingar — han skall ha haft flere barn — icke togo vara på originaladelsbrefvet, utan lät detta för dem dyrbara dokument bli qvar som ett inventarium i gården. På återresan besökte vi den s. k. batteriudden, der fordom förskansningar varit uppkastade, men af hvilka numera icke finnas några spår. Stället lämpar sig förträffligt till en försvarsplats, emedan segelrännan här är ytterst smal och går nära udden, hvarför också i sednare tider fråga varit å bane, att ordentligt befästa denna vigtiga punkt. Huruvida detta förslag har någon utsigt för sig, har jag mig emellertid icke bekant. Gubben Noach.