en agitation mot de friare grundsatserna handelsoch näringslagstiftningen. — Så berättade vi för ej längesedan om ett i Rouer hållet stort protektionistmöte, der resolutioner antogos med yrkande på uppsägning a denna handelstraktat med England, som utgjorde uppslaget till den friare riktningen inom den franska tullagstiftningen. Mot desse tillbakagåendes opinionsyttringar höjde sig redan då, isynnerhet i södra och vestra delarne af landet, mäktiga stämmor bland handelsståndet. Nu har emellertid det i hög grad märkliga och betecknande inträffat, att till dessa protester slutit sig ej blott de störa köpmännen i Paris, utan äfven ett stort antal fobrikanter såväl der som i rikets största fabriksstad, Lyon. Vi finna nemligen det med gårdagens post hitkomna numret af Journal des Debats dels en förklaring, som nu cirkulerar tillunderskrift bland hufvud. stadens industriidkare och köpmän, dels en af sidenfebrikörerna i Lyon besluten adress. Dessa båda dokumenter synas oss. vara af den vigt, att vi häräinjextenso återgifva dem. Paris-adressen är af följande lydelse: Till hr ministern för åkerbruk och handel. Hr minister! De protektionistiska opinionsyttringar, som nyss blifvit afgifna i några af Industriens hufvudorter, ålägga oss skyldigheten att högt uttala vår tillgifvenhet för handelsfrihetens grundsatser och att protestera mot hvarje försök till en återgång. Våra fäder ha åt-oss eröfrat arbetets frihet och ha måst försvara henne mot: reaktionära.försök:. det skall bli vår tids ära att ha börjat grundlägga utbytets frihet, en frihet, som ej kan gå under. De nio år, som förflutit sedan afslutandet af handelsfördragen, ha, ni vet det väl, hr minister, tillåtit. Frankrike att i nationernas samqväm intaga en rang, som det ännu -ej hade uppnått och som dees ära ej tillåter det att afsäga sig. I likhet med upphofsmännen till de beklagliga opinionsyttringarne, hvarom vi tala, erkänna vi dettrångmål och de kriser, hvaraf handeln och industrien lidit och ännu lida; men ha ej kriser af alldeles samma slag. egt rum i alla tider och alla länder före afslutningen at de senaste handelsfördragen? Sällsamt i sanning! Vi se bomullsindustrien i England beklaga sig alldeles som hon. gör i Frankrike. . i : OmM man uppmanade oss att uttala vår mening om orsakerna till den senaste krisen, skulle vi, hr minister, icke tveka att skrifva den på räkvingen af krigen i Amerika och Tyskland, de däliga skördarne och de omåttliga rustningarne 1 hela Europa, men ännu mera: de hos oss vidtagna åtgärderna för införandet: och. befästandet at utbytets frihet ha mäktigt bidragit att lindra de olyckliga följderna af dessa kriser och mer än en gång räddat oss från hungersnöden, såsom jordbrukets representanter sjelfva från tribunen erkänt. Ni skall, hr minister, tillåta oss att tillägga, att de, som fordra ett ökadt skydd, ömma att hvarje stegring af tulltaxan enlast kan ha till följd att minska vår export, och att långtifrån att kunna medföra en ökad nhemsk förbrukning, denna stegring af tullsatserna skulle genom produkternas fördyrande eda till en förminskad afsättning på vår egen marknad. Det är för produktörernas egetintresse.af vigt, att-afseende göres på förbrukarens befogade rättigheter. Vi vilja, hr minister, ytterligare tillägga, ut en stegring af de afgifter, som trycka på le utländska produkterna vid deras inträde Frankrike, skulle göra alla de bemödanden, som under de senaste åren gjorts för att underlätta och påskynda det internationella utbytet och transporten af produkterna, gagnösa och ofruktbara: ett så intelligent land som Frankrike kan ej ge sig en så öppen lementi. Vi kunna dessutom ej glömma, att sedan nandelsfördragen afslötos i hela Frankrike taliga företag bragts å bane, som oundvikigen skulle bli ruinerade; om vi, för att beeda vissa industrigrenar fördelar, skulle höja våra skyddstullar, utan att tala om den fara ör repressalier hvars följder skulle bli i högta grad sorgliga. Vi hoppas derför, hr. minister, att den .860 invigda handelsfriheten skall, i hela lanlets intresse och i ändamål. att med alla folk behålla goda affärsfredsoch vänskapsörhållanden;-varda bibehållen. Mottag hr minister, etc. Den andra, ännu märkligare adressen från Lyon är af följande lydelse: Lyons sidenfabrikanter, församlade den 9 November i den lyonska sidenindustriens synlikalkammare till ett antal af tvåhundra; ha nhälligt beslutit följande adress, som blifvit nskickad till handelskammaren i Lyon: Öfvertygade, att det fria utbytet skall raftigt bidraga till att emellan nationerna snyta de band af inbördes solidaritet som etrygga deras välstånd; Öfvertygade dessutom, att konkurrensen, ångt ifrån att skada de inhemska näringarne, porrar dem att gå framåt och öka sina krafer; . Anhålla Lyons fabrikanter hos regerinjen, att hon måtte beslutsamt fortgå på den räg hon beträdt. Särskilt anhålla de på det lifligaste, att let med England 1860 afslutna handelsförIraget måtte bibehållas, om det ännu ej kan örändras i en mera liberal riktning. Det bekräftar sig, att ministerkrisen i Floens föranleddes af valet till president i kamnaren. Regeringens. kandidat till platsen var Mari, och hon förklarade genom sin chef Meiabrea att hon gjorde hans väljande till en sabinettsfråga. Denna utmaning antogs af ;ppositionen, som med 169 röster mot 129 valde Lanza. Som vi i går nämnde, har lenne nu satt i uppdrag att bilda det nya udbinettet. Huruvida han lyckats deri, är innu ej bekant. Trontalet vid parlamentets öppnande föreigger nu. : Efter omnämnandet af konungens jukdom och prinsens af Neapel födelse yttar det: Om freden önskas af alla dem som olkens framåtskridande ligger om hjertat, är letta ännu mera fallet med italienarne som irn Svsselsatta med inra ronrmanicgatinansarha.