Aftonbladet – 22 november 1869, sida 3

Article Image
Februarsmötet 1 London. Pa Ioredragningslistan stå följande ämnen: -Nedsättning af brefportot till Amerika och portot för böcker m. m., likformighet i mått och vigt, det franska handelsfördraget, åtgärder för en snabbare fortgång på Indien, årlig minskning af statsskulden, guldmyntfoten och guldmyntnivgen, handelsdomstol och inkomstskatt. Från granskapet af Wigan, som på den sista tiden har erhållit en sorglig ryktbarhet genom sina olyckshändelser i stenkolegrufvor, inberättas åter en explosion, hvilken förefallit i Plattbridge. De dödades antal uppgår till minst tolf. Förenta Staternas regering har nyligen utfärdat en förordning, som går ut på att så mycket som möjligt sätta gräns för jagten efter tjenstebefattniogar. Den lyder sålunda: För dem, som söka tjenster, tillkännagifves härmed, att det för närvarande icke finnes några lediga befattningar hvarken inom eller utom landet. Tjenster, som bli lediga, skola tillsättas efter skriftliga ansökningar, hvilka ställas till vederbörande minister och antecknas i statsdepartementet. Af ministern personligen mottagas inga sökande. På ansökningarna meddelas svar, endast när den sökande blir utvämnd, och i intet fall återlemnas handlingar, som bifogats till stöd för ansökningen., Denna förordning är till stor nytta icke blott för presidenten och ministrarne, som hädanefter mera ostördt kunna egna sig åt sina egentliga göromål, utan äfven för statskassan, emedan det härigenom biir lättare att sätta regeringens besparingspolitik i verket. Hvilka frukter åtgärden redan burit, finner man af finansministerns berättelse. Antalet af de vid armen anstälde civila tjenstemännen har blifvit nedsatt från 10,000 till 4000, och en ytterligare indragning till 2500 skall ske nästa år. Genom redan beslutna ytterligare minskningar kommer armtbudgeten att under Grants andra förvaltningsår nedgå till 35,000,000 dollars; i 1868—069 årens stat utgör den deremot 89,000,000. I alla öfriga ministerer med undantag af indiansoch pensionsdepartementena, hvilkas utgifter äro i lag bestämda, ha äfven betydliga besparingar gjorts; så t. ex. ha ensamt inom finansdepartementet årsutgifterna förmedelst afskedande af nära 600 tjenstemän förminskats med omkring 600,000 dollars och kostnaderna för uppbörden af unionsskatten ha i jemförelse med föregående året blifvit 15 procent billigare. Den af flere tidningar i Newyork meddelade underrättelsen, att Förenta Staternas krigsångfartyg Albany skulle taga Samapabugten i besittning, förklaras officielt för osanntärdig. Fartyget skall endast ersätta ett annat, som blifvit beordradt att afgå till den Mexikanska viken. Vid valet till senator i kongressen för Tennessee har Andrew Johnson, som der gjort sig förhoppning om att bli vald, besegrats af Herry Cooper. : Likasom i den gamla verlden pågår för värvarande äfven i den nya en het strid mellan arbetet och -kapitalet. En mängd möten hållas i Newyork af arbetarne, der frågan om arbetslönerna och om kooperativa associationer lifligt afhandlas, och man föreslår äfven der att tillgripa utvägen af arbetsinställningar för att få sin vilja fram. Bland andra sådana är en, som telegraftjenstemännen hos Franklinbolaget i Newyork tillställt. Dessa tjenstemän, som i medeltal har en lön at 3500 rdr rmt, begärde att denna skulle höjas till 4260 rdr, och som detta anspråk icke beviljades, ha de utåt hela linien lemnat sitt arbete. Som det är svårt att genast få andra telegrafister i stället, är det fara värdt att bolaget skall nödgas gifva med Sw, Indianerna i vestern, hvilka på några månader icke låtit höra af sig, upptogo i början af Sept. månad åter den förtviflade striden på lif och död mot de bvita, som alltmera undantränga dem från deras fordna områden. I Kansas mördade de då en landtmätare och hans elfva biträden, I Avizora dödade de ungefär samtidigt flera farmers, uppbrände deras hus och bortförde deras boskap till otillgängliga trakter. I Nya Mexiko ha, såsom redan varit omtaladt, Opachaindianerna gjort formligt uppror. Från Montana slutliger ha underrättelser ingått till regeringen, hvilka äro ännu betänkligare. De meddela, att den stam som kallas csvartfötterna, bortröfvat de hvitas hust:ur och barn i de engelska provinserna, samt att de unga krigarne ha börjat ett utrotelsekrig mot den marliga befolkningen. På några veckor ha ett tiotal personer blifvit massakrerade; rödskinnen ha bortfört mer än 1500 hästar och oxar. Invånarne i Montana begära i sitt betryck, att förbundsgarnpisonerna i Missouri skola förstärkas. Emellertid tränger Pacificjernvägen, som dagligen medför skaror af nya invånare till den fjerran vestern, indianstammarne allt mer och mer tillbaka, och dessa ha endast valet. mellan att omkomma eller underkasta sig. . Nykomlingarne på de områden, jernväger genomskär, börja redan utöfva sitt inflytande äfven i mormonernas land vid Stora Saltsjön, der Brigham Young hittills varit oinskränkt herrskare. Nyligen gjorde Förenta Staternas vicepresident Colfax en resa genor Utah och stannade vid BSaltsjöstaden, de: hen möttogs af en stör samling af invånare

22 november 1869, sida 3

Thumbnail