Aftonbladet – 20 november 1869, sida 3

är och hvad hon uppfinner. — Till allmänmare spridning lämpar sig boken äfven derigenom att den, ehoru 440 sidor stark, icke kostar mera än 3 rår. — Utgifvaren af Nationalekonomiskt Bibliotek har insändt ett svaromål på vår anmälan af hans opus. Vi kunna begripligtvis ej känna oss förpligtade att lemna rum för hvarje missbelåten författares genmälen och tro oss dessutom i detta fall göra insändaren Jen tjenst genom att icke meddela hans försvar för misslyckade definitioner. Deremot anföra vi gerna följande faktiska upplysning: Hvad arbetets titel beträffar ogillade förläggaren cen, som utgifvaren förut föreslagit, med hvilken vi ej uppträdde med större anspråk än dem, som rätteligen tillkomma oss såsom öfversättare, och hvarmed vi undveko uttryck, som skulle kunnat ingifva falska föreställningar om vår andel i arbetet. Emot den af förläggaren föreslagna titel, under hvilken arbetet sedermera utkommit, samt i synnerhet mot uttrycket bearbetning, gjorde vi visserligen förestöllningar; men som de ej vunno gehör, måste vi, mot vår vilja, låta ske, hvad vi ej kunde hindra, och få derför fritaga oss från alt ansvar för den, med rätta, klandrade titeln. Att förläggaren ej med uppsåt velat gifva arbetet en vilseledande titel, hafva vi all anledning att antaga. so ärvid anmärkes, att vår anmälan har klandrat icke titeln, om hvilkens vilseledande beskaffenhet vi först genom insändarens förklaring fått kännedom, men väl uraktlåtenheten att i inledningen upplysa, hvai den antydda bearbetningen bestode. Dansk litteratur. (Breve til og fra C. C. Rofna. — Aarböger for nordisk Oltkyndighed og Historie. — N. M. Petersen, Bidrag til den danske Literaturs Historie. — C. G. Holck, Den danske Statsforfatningsret. — C. L. E Stemann, Den danske Retshistorie. — Danske Samlinger. — IL. N. Helveg, Den davske Kirkes Historie. — Folkelzesning. — P. J. Hansen, Sönderjydske Toner. — H. Scharling Uffe Hjelms og Palle Löves Bedrifter.) , Det har blifvit särdeles modernt inom den danska litteraturen att utgitva samlingar af bref till och från framstående litterära personligheter. Så har man på senare tiden sett utkomma Preve til och fra Sibbern, Breve til og fra Heiberg m. fl. — för at icke tala om den af Peder Hjort för ett par år sedan utgifna samlingen af bref till honom från män och qvinnor, genom hvilken utgifvaren gjorde sig skyldig till en så stor ogrannlagenhet och framkallade så mycken skandal, att Gyldendalska bokbandeln, som förlagt boken, ansåg sig böra draga den tillbaka ur bokhandeln. Nu har en dylik samling utkommit, hemtad ur Rofns litterära qvarlåtenskap och ombestyrd af B. Gröndal. Bokens största intresse ligger i den af utgifvaren författade utförliga biografion öfver Rafn, som efter att ha varit dragonlöjtnant blef en af nordens utmärktaste fornforskare och stiftare af det nordiske Oldskriftselskab i Kjöbenhbavn, för hvilket han genom sitt outtröttliga nit förstod att väcka så lifligt deltagande icke blott i Danmark och Norden utan öfver hela den civiliserade verlden, isynnerhet sedan han genom sitt stora verk Antiqvitates americanze i Nordamerika och England framkallat det varmaste intresse för de gamla isländarnes lif och färder och derigenom för hela den fornnordiska litteraturen. Han kom derigenom i skriftlig kommunikation med en mängd utmärkta personligheter i alla länder och de utdrag ur hans brefsamling, som här äro meddelade, lemna en god illustration till hvad hans biograf har att förmäla om att hans vidsträckta relationer och den outtröttlighet, hvarmed han underhöll dem. Man ser lätt, att Rafn såsom sekreterare för det nordiske Oldskrittselskab inom utlandet började gälla såsom ett orakel för allt hvad Norden angick, så att han erhöll förfrågningar om en hel mängd saker, som alls icke rörde fornforskningen. Sä läser man här ett bref från Alexander von Humboldt, hvari denne frågar bonom, huruvida det på Island eller Grönland finnes någon dal, der man kan. odla potates, rofveor eller kål; med amerikanarne brefvexlade han äfven om mineralier, med otaliga personer i olika länder om den nyare nordiska litteraturen och politiken. De tvenne bref från svenskar, som finnas införda samlingen, ett från A. E. Holmberg och ett från C. A. Wetterbergh, äro temligen innehållsoch betydelselösa. Medan vi tala om Rafn erinra vi oss, att vi ännu icke omvämnt andra häftet för innevarande år af det nordiske Oldskriftselskabs Aarböger for nordisk Oldkyndighed 09 listorien. Konrad Gislason afslutar här sin föregående häfte påbörjade uppsats om de ldsta runeinskrifternas ställning i språkligt vänseende. O. Rygh har meddelat en atjandling om den äldre jernåldern i Norge, vilken han föredrog inom den etnografiska ektionen vid skandinaviska naturforskarenötet i Kristiania förlidet år. Derefter föl. er en intressant uppsats af J. Kornerup om en äldre medeltidens träkyrkor i Danmark. ärt sydliga brödraland bar visserligen icke tt uppvisa några minnesmärken af forntida räbyggnadskonst, såsom Norge och till nåon del äfven Sverge; men författaren har r äldre urkunder samlac en mängd vittnesörd derom, att Danmark under de första rhandradena at den kristliga tiden haft en yrklig träarkitektur, som utan tvifvel i sin rnamentik företett en karakter, i viss mån fverensstämmande med den norska; förfataren erinrar härvid om de i ekträ konstlässigt utskurna ormslingor, som blifvit funna drottning Thyras grafkammare vid Jellinge. lutligen lemnar I. I. A. Worsaae eh genom lanscher närmare belyst redogörelse för det, ora och märkliga fynd, som förlidet år gjores vid Mammen i närheten af Viborg. Det ärrör från den yngsta jernåldern, i fråga n hvilken Danmark hittills varit mindre k på fynd, hvartill man möjligen genom etta fynd upptäckt orsaken. Man harnemgen bittills tagit för aftjordt, att i grafhöw lemningarne af dem, .som deri jordats, ulle befinna gig i jemnhöjd med den högen ngifvande jordytan, men här lågo lemninne halftredje aln djupare i en af ekplankor mmanfogad grafkammare. Här;hade blift placerad liket af en man, lagdt på kudKNIT ÅA