Aftonbladet – 19 november 1869, sida 3

la TO POR ON OP OP Ro ke IF O, huru tiden ilar! Det var ju så helt nyligen, synes det, som vi kunde skrifva och tala om att vi befunno oss i midten af det 19:de århundradet och nu måste vi redan börja vänja oss vid tanken att vi nalkas mot århundradets slut. Vi, som nu hunnit till medelåldern, ba sett den ena efter den andra af heroerna från århundradets början gå bort. Snart finnes ingen enda qvar af dem, som spelade en hjelterol i de stora politiska, litterära och konstnärliga brytningarne under seklets första decennier. Dock kommer ännu en och annan gång ett dödsbudskap, som erinrar derom att någon af dem, som viredan i vår ungdom betraktade såsom ett förgånget tidskiftes stora koryfeer, lefvat qvar, ej -Isällan nästan bortglömd af det nya slägtet. (Så ingår i dag underrättelse derom, att den gamle mästaren Overbeck den 12 dennes aflidit i Rom vid åttio års ålder. Litet hvar Ibland den bildade allmänheten vet, att han blifvit berömd såsom målare, icke blott geInom åtskilliga af honom utförda märkliga I konstverk, utan isynnerhet derföre att han tillsammans med Cornelius gaf uppslaget till en ny riktning inom måleriet, likartad med romantiken på det litterära området, i det den riktade blicken på det nationella lifvets betydelse och öppnade ett perspektiv mot forntiden, som i poesiens förklarande ljus framstod så herrlig. Men de fleste torde icke haft reda på, att den gamla Nazarenen ännu intill för få dagar sedan lefde i Rom. Friedrich Overbeck var född i Läbeck den 3 Juli 1789. Sin första väckelse till konstintresse erhöll han genom Memlings berömda stora altarmålving uti Maria-kyrkan i nämnda stad, hvilket konstverk äfven hade ett g år 1813 öfvergick från de visst inflytande på hela hans framtida riktning. Han begaf sig 1808 till Wien, för att göra studier i dervarande konstakademi; men då han icke kunde finna sig i det gamla slentriatsystem och de perukstocksmässiga föreskrifter, som der voro gällande, blef han inom kort utesluten från akademien. I sällskap med några likatänkande kamrater, företog han då en valfärd till Rom och anlände dit 1810. Utrustad med utomordentliga konstnärliga gåtvor och bestämd i sina tendenser, men deremot personligen mycket anspråkslös, mild och blygsam, intog han alla för sig och blef, utan att sjelf vilja det eller veta ar det, grundläggare och medelpunkt för den nya skolan. Hos honom funno Schlegels läror det renaste genljud och det fullkomligaste uttryck. Han egnade icke blott sin konstverksamhet uteslutande åt kristligt-relig framställningar, utan såg i religiös entusiasm och innerlighet det oundgängliga vilkoret, den varaktiga källan för all sann konst. Han fördjupade sig uti studiet af Fiesole och andra gamla fromma italienska målare och det blef en konseqvens af hela hans riktning, att han för att komma dessa gan:!a mästare riktigt nära och ställa å som de, estantiska Han hade trosbekännelsen till den kat slagit ned sina bopålar i en ce kiostret 5. Isidoro i Rom och, då der funnos flera sådana tomma och lediga, uppstod der snart en hel liten koloni af tyska konstnärer. Rel: fektoriet var deras gemensamma studiesal, der de teckn efter modell. Taflor målade hvar en uti: rånga cell. Overbecks första målning, som ådrog sig: större uppmärksamhet, var hans Kristi intåg i Jerusalem, hvilken torde vara bekant för en stor mängd svenskar, älldenstund den be-l finner sig uti Mariakyrkan i Läbeck. I detta l: verk är redan hela OÖverbecks egendomlighet. fullständigt utpräglad. Här uppenbarar sigl: follkomligt, att hans talang har riktning åt det milda, ljufva och innerliga, då deremot. framställningen af det väldiga, storartade,l till och med af det onda icke ligger inom området af hans förmåga. Mild skönhet, from hängifvenhet och salig fröjd kan han mästerligt uttrycka, men icke beslutsamhet: och handlingskraft. I formerna följde han först de gammaltyska, sedermera de gammalitalienska mästarne, efter hvilkas större renhet och enkelhet han utbildade den stil, som han sedermera sitt lif igenom blef tro En af den nya konstskolans förtjenster var återupplifvandet af freskomåleriet. Detj: första mera betydande verk, hvarigenom den ! gjorde sig bemärkt, var freskerne i Casal1 Bartholdy i Rom, bland hvilka Overbeck år 1816 utförde två. Större uppseende framkallade de freskomålningar, som den unga1 konstnärskretsen utförde i villa Massimi,li framställande scener ur Tassos befriade Je-l1 rusalem, bland hvilka Overbeck utförde åtta, !s hvaraf några äro mästerverk i uppfattning li och utförande. Denna målareskola har utöfvat ett stort ! inflytande på konstutvecklingen, men såväll: Overbeck, som flere af hans konstnärliga : vänner strandade i visst bänseende på omöj:! ligheten att återuppväcka en förgången tids : konst, och fastnade till en del uti ett manctr, : som stundom gaf en tom och liflös skugga : i stället för det åsyftade djupet och den religiösa innerligheten. j Bland Overbecks på en senare tid utförda ! målningar nämna vi blott, såsom bekanta för c ett fertal af turister, den Kristi grafläggningo, 1 I f Å 6 som han 1846 målade för sin födelsestad, och hans Marie himmelsfärd, som sedan 1855 befinner sig uti domkyrkan i Köln. Ännu år 1866, således vid 77 års ålder, målade han en Marias kröning, som kom till Mexiko och en Kristus på berget vid Nazareth, som hamnat i Antwerpens museum. Italien blef Overbecks adoptivfädernesland. Endast der kände han sig hemma. En enda gång (1831) gjorde han ett kort besök på andra sidan Alperna och blef då utomordentligt firad i Minchen, der man beredde honom ett triumfatoriskt intåg och till hans ära föranstaltade glänsande fester. I Rom var han professor vid Accademia di San Luca, har lefvat i stilla tillbakadragenhet, men hållits i stor ära inom konstnärsverlden, som nu säc kert på ett storartadt sätt kommer att visa (q honom den sista hederstjensten. Reqviescat le in pace! . i 1 IS rdr 4 från Nilen. IRacahref af Hang Warhonhycon Y A