Tidningsötversigt. I Malmö Snällpost läser man, i frågan om qvinnors tillträde till högskolan i Stockholm, följande mot N. D. Allehanda riktade anmärkningar: Då inbjudningen till en .subskription för den Stock holmska högskolans fond utfärdades, fann en af hufvudstadens större tidningar för godt att på det lifligaste uppträda mot den deri framstälda tanken, att såväl qvinlig som manlig ungdom. skullö:begagna sig af den nya bildningsanstalten. Det var Daglig Allehanda, som greps af from fasa vid föreställningen, att man skulle vilja på fullt allvar sätta unga flickor i tillfälle att inhemta ett mått af vetände, vida öfverstigande det, som kan bekommasi pensionerna. — Den goda tidningen tycks verkligen ha förälskat sig i fruntimmersokunnigheten och i dess bevarande se en borgen för det mycket omtalta och omskrifna doftet hvilket, tvärtemot hvad förhållandet är med blommornas doft, betingas af mörkret — samt den bästa grundvalen för alla deras husliga dygder.. Tidningen går ända derhän, att den, stödjande sig på en icke namngifyen finsk auktoritet, förklarar qvinnan oförmögen till logiskt riktiga slutledningar och bevisningar — något, som för öfrigt gläder D. A., derför att qvinnan kan genom sina på känslan uteslutande grundade resonnemanger roa skapelsens herre, när han trött af dagens tankeverksambhet, vill nedlåta sig till samspråk med henne. Att tidningen härvidlag helt och hållet förbiser qvinnans intressen ock rättsanspråk samt på. verkligt österländskt sätt betraktar henne såsom blott existerande för att förströ mannen, ungefär såsom odalisken den myndige paschan, behöfver väl knappast framhållas. Sjelfva påståendetatt den qvinliga intelligensen är den manliga betydligt underlägsen, hvilket utgör et af D. A:s vigtigaste premisser, är en at de sätser, som länge betraktats såsom vördnadsvärda axiomer och såsom sådana gjort goda tjenster åt den partiella obskuråntismens sakförare, men sor på setrare tider inför den opartiska granskningen befunnits ytterst svaga och genom erarenhetens talande bevis alltmera bragts i nisskredit, så att deras anförande Humera räfver ett visst mod. D.: A. förbiser, att itnjutandet af vetenskaplig undervisning hitills varit ett slags monopoliam för den maniga ungdomen, vch att: detta tilräckligt för.