franska revolationen, denna stora omhvälfning, om hvilken — man må ha varit för eller mot densamma — man alltid skall erkänna att vi ännu i dag lefva på dess resultater. Föreläsaren uppdrog härefter en öfversigt af oppositionens verksamhet sådan den framträdde i tidehvarfvets litteratur, genom hvilken Frankrike, såsom i allt annat, inverkade på den öfriga verlden. Sålunda skildrade talaren Voltaires, Montesquieus och Rousseaus politiskt litterära verksamhet och de praktiska resultater, som deraf blefvo en följd, nemligen reform och revolution. Länge dröjde heller icke förrän spåren af denna verksamhet började visa sig öfverallt i Europa, der representanter för den upplysta despotismen icke saknades. Men denna ifver för reformer ledde merändels ej till goda följder, ty man valde våldets väg med förbiseende af den historiska utvecklingen. Samma orsak var ock att den franska revolutionen ej egde någon verklig lifskraft, hvartill ock kanske förnämligast den rådande irrelegiositeten bidrog. Vi ha med detta ej afsett något referat af det i hög grad intressanta föredraget, utan endast en antydan om :hufyudionehållet af detsamma: det ifrågavarande tidehvarfvets karakter, bristerna i detsamma, anknytningen från det föregående och öfvergången till det kommande samt den verkan den franska revolutionen haft på vår tids sträfvanden. Föreläsningen bivistades af enkedrottningen hertigen af Östergötland samt mer än 200 andra åhörare. — Fosterländska föreningen. Generaldirektör F. Almqvist, en bland stiftarne af denna förening, höll i förgår afton i Slöjdskolans större hörsal ett föredrag rörande vigten af sparsamhet samt fästade dervid uppmärksamheten på Lif-, Ränteoch Kapital-försäkringsanstalten i Stockholm, hvilen genom sin förträffliga organisation vore den bäst egnade att mottaga de små besparingarne och göra dem fruktbringande. Fill föredragets bivistande voro skolans lärjungar af båda könen inbjudna; och hade desamiza infunnit sig till ett antal af inemot 1000, hvilka med lifligt intresse åhörde det varmhjertade och flärdlösa vädjandet till den hos hvar och en inneboende, men hos mången tyvärr ännu slumrande, egna kraften, att, medan tid är, sträfva för att bereda sig och anhöriga ett framtida oberoende. Efter föredragets slut framförde skolans föreståndare, kapten Björkman, i varma ordalag en tacksägelse, hvarjemte han uttryckte den förhoppning, att skolans lärjungar snart skulle visa sig vara genomträngda af de grundsatser, som på ett så populärt sätt blifvit af föreläsaren framstälda, samt manas till befrämjande af deras tillämpning. . På föranstaltande af skolans nitiske föreståndare kovma de små besparingar, som eleverna skulle kunna göra, för. att i ofvannämnda anstalt insätta, att inom skolan uppbäras, för att, utan vidare besvär för dem sjelfva, göras fruktbärande. (Pr. T.) — Rektor Siljeströms föreläsningar äro af förekommen anledning framflyttade till fredagen den. 26 d:s och påföljande trenne