— Föreläsning. I Vetenskapsakademiens hörsal höll v. lektorn dr Höjer i går afton en föreläsning. öfver. ämnet: Ludvig XV:s tidehvarf och dess verldshistoriska betydelse. Föreläsaren antydde -i inledningen till sitt föredrag huru Frankrike städse utgjort medelpunkten för det öfriga Europas bildning och civilisation och att dess kultur merändels varit tongifvande för hela den öfriga verlden. Ludvig XIV:s tidehvarf var sådant och dess mest utmärkande. drag var den oinskränkta konungamakten.. Han satte sig sjelf framför staten, allt hörde honom till, allt måste underordnas och offras för honom. För hela Europa var han en föresyn, till följd af det inflytande den franska andan utöfvade på öfriga länder och folk. Frankrike var ock under denna tid lysande genom vetenskaper, konster och för öfrigt inom alla områden, men inom några år var allt slut, en bild af förstörelsen, och allt detta var Ludvig XIV:s eget verk. Hans slut var en tragedi, han gick i grafven följd af folkets förbannelser. Ludvig XV:s tidehvarf har blifvit kalladt ett upplysningens tidehvarf, men var äfven på samma gang ett upplösningens, ty med detsamma inträdde en tid af opposition mot allt det bestående, så inom kyrkan som staten, och den -belletristiska htteraturen inträdde i oppositionens tjenst, Men under allt detta förblef Frankrikes inflytande lika mäk:. tigt, ty det var ej mot samhället oppositionen reste sig, utan mot statsskicket, hvilket var föråldradt. Lifvet var under detta tidehvarf i högsta grad vekligt och sybaritiskt och sådant spred det sig från regeringsmedlemmarne till adeln, Markisinnan Pompadour och madarse Dubarry voro ledarne, och förderfvet sträckte sig öfver hela den högre verldsliga och andliga aristokratien, som jemte sin konung sålunda arbetade på samhällets undergång, hvilket ock derjemte betingades af det politiska förtrycket och afståndet mellar de olika samhällsklasserna. Detta afstånd jorde sig lika gällande på landsbygden som : städerna, dit flertalet af medelklassen inflyttade och bildade en rik privilegierad bourgo som. köpte sig tjenster och, be: mande sig på samma grad af bildning och förfiding, öfverlemnade sig åt samma lefnadssätt, som den öfvermodiga aristokratien och den mäktiga hierarkien. Nedanom bourgeoisien befann sig en pariasklass, det egentliga folket, ökunnigt, rätt, vidskepligt, men med passioner, hvilka, ehuru ännu slumrande, en gång skulle väckas till lif och blifva förfärliga. Ställniogen inom Frankrike var sådan att samhället syntes mogna för revolutionen. Rousseau ger en sann teckning af Frankrikes sociala förhållanden under denna tid, en mörk tafla, hvaraf undergång eller pånyttfödelse pvilkorligen skulle följa, ty något tredje fanns e I mir än at sekel arbetades på dem