Aftonbladet – 13 november 1869, sida 3

Article Image
1 i ning, som anses utgöra ett ar regeringen , Ispråkrör, innehåller med anledning af dej I förberedande konungavalet i Madrid en artikel, deri tidningen uttalar sig om möjligheten att en prins af huset Savojen skulle komma att bestiga Spaniens tron. Den italienska, regeringen skall, enligt Ital. Corr., ej vara förslaget obenägen. Tidningen serivalet en seger för den monarkiska principen, som, efter att af väl kända orsaker gått under i Spanien, under en furste at det italien,Iska konungahuset väl åter skulle kunna resa sig igen. Svårigheter funnes visserligen, men de vore ej af den art att de ej Jäte öfvervinna sig, och detmexikanska kejsarvalet .Ikunde ej jemföras med valet af konung i Spanien. Tidningen vet visserligen ej, om den fjerbjudna tronen skall mottagas, men företaIget att i Spanien genomföra en försoning I mellan den monarkiska principen och den nyare tidens frihet öfverstege ej krafterna hos en furste af huset Savojen. Det italienska konungahuset har grundat Italiens lycka. Hvariör skulle ej då en medlem af. denna fåmilj vara i ståndsatt låta lyckligare dagar uppgå öfver Spadien? Det mellan Vietor Emanuel och kejsar Franz Josef beramade mötet, som vid dennes återkomst från Egypten skulle egt rum i Brindisieller Amcona, kommer väl nu att inställas eller åtminstone att uppskjutas. Medan man i lekmannakretsar, äfven inom den katolska verlden, ännu tviflar på att konciliet iRom skall våga. till den grad bjuda tidsmedvetandet spetsen, att det blindt antar de i syllabus och encyclican innehållna satser, är man i Rom i detta hänseende fullkomligt säker på sin sak. Man väntar ej från biskoparnes sida någon allvarsam oppo-: sition. En och annan torde visserligen, i fikhet med hans högvördighet erkebiskopen af Paris, komma till Vatikanen med anspråk på att få diskutera dessa satser, men deras röster skola säkert bli. dränkta i acklama: tionerna från dem, som, i likhet med monseigneur Dupanloup af Orleans, äro färdiga att ge sitt ja ej blott åt de redan. bebådade dekreterna,. utan äfven på förhand instämma i alla beslut som på mötet kunna komma att fattas... Det kan också ej nekas att ett sådant sätt att gå till. väga här är mest i kostymen och bäst öfverensstämmer med hela mötets art. Om således den påfliga kurian är fullkomligt viss på att ingen oppositionsskandal skall: störa harmonien vid mötet, är hon dock ej utan bekymmer i några andra hänseenden. — Först och främst har S:t Peters väldiga döm, der mötets sessioner skulle hållas, satt sig på tvären och bestämdt nekat att låna sig åt anatemerna mot tidsandan. Sedan man redan vidtagit en mängd anordningar för dömens apterande till sessionslokal, har man nemligen funnit att han i akustiskt hänseende är alldeles oduglig der: till. Det är ej möjligt för någon talare att der höras, och om också ingen diskussion kommer i tråga, måste dock alltid tal hållas. i Man har derför sett sig nödsakad att inrymma mötet i sjelfva Vatikanen. En annan förlägenhet är språket hvarpå man skall med-. dela sig med hvarandra. Man: kan: ej-be-! gära att de kinesiska och australiska bisko: parne sköla kunna tala italienska eller franska. Ett slags munklatin är dem visserligen ej obekant, åtskilliga förstå till och med att med en viss färdighet begagna sig deraf, men prononciationen är kinesisk, australisk och mesopotamisk ; kort sagdt, deras latin är allleles obegripligt och rent af en styggelse för italienarnas: fina öron. Som dock något gemensamt språk måste officielt fastställas och latinet har gammal häfd för sig, har man beslutit sig för detta, men för att mötets sessioner ej skola för mycket erinra om örbistringen i Babel, har man gifvit de långväga biskoparne, som i god tid anländt, en vänlig vink att begagna tiden före mötets öppnande tillsen kurs i ett elegantare uttal Mt romarspråket. Emellertid innehålla Roms iidningar dagligen förteckningar på de nyanlända andliga herrarne. På gatorna möter man ständigt nya ansigten och drägter, synnerhet en mängd grekiska och armeniska prelater. Den största uppmärksamheten idrager sig patriarken af Jerusalem, en kraftig, ädel gestalt, med alnslångt; grått skägg. I Paris har nu den demokratiska komiten för edvägrande kandidater formligen uppstält Barbås i den 3:e, Ledru Rollin i den 4:e och Felix Pyat i den 8:e kretsen. Alla tre iro edvägrare, och alla röstsedlar med deras namn komma följaktligen att kasseras... I l:a kretsen har komiten dock hållit till godo ned Rochefort, oaktadt han ej hör till edvägrarne:. Det är andra. meriter som här varit afgörande. Rocheforts val i denna krets synes i följd häraf temligen säkert, då de båda undra kandidaterna Laurier och Cantagrel rädt tillbaka. Inom tredjekretsen har nunera den gamle Cremieux de bästa utsigerna, sedan Durier till hans fördel afstått rån sin kandidatur. Inom den 4:e är utsången ännu omöjlig att förutsäga. Röterna väga här mellan Henri Brisson, Alou och Glais-Bizoin. I den 8:e deremot anes Aragos val fortfarande betryggadt. Valnötestiden är slut om måndag, och en vecka lerefter eger valet rum. Till Allgemeine Zeitung skrifves från Berlin, utt den officiösa uppgiften, att grefve Bisnarcks helsa skulle ha betydligt förbättrats senom Carlsbadbrunnskuren, ingalunda beräftar sig. Tvärtom har enligt de senaste underrättelserna från Varzin förbundskansleens helsotillstånd betydligt försämrats. En ortfarande sömnlöshet har till den grad tegrat hans nervretlighet, att så snart han vå minsta sätt uppröres, detta medför uppastningar af galla. Läkarne sätta sig derör bestämdt emot, att, grefve Bismarck återränder till Berlin: Det skandalösa uppträdet vid Leipziger Strasse, då det af framstegspartiet anordade folkmötet för opinerande i afväpningsrågan sprängdes af socialdemokraterna, sy1es ha varit en med myndigheternas tysta begifvande på förhand uppgjord tillställning. Lokalen hade med polisens samtycke-så godt som samtidigt blifvit upplåten åt sociallemokraterna, eller Lasalleanerna, såsom de yska socialisterna äfven kallas, och lessa begagnade sig med nöje af tillfället att å tillfredsställa ett gammalt agg till framteosmännen. Ytterligheterna beröra hvar-!n a ST BA JB HN I VR Men Nr fl TR DR MAA hm jön a AA 0 — AV KR förl FÅ AN

13 november 1869, sida 3

Thumbnail