Aftonbladet – 9 november 1869, sida 2

nes smycken hade förrådt honne, så att mannen kommit i sold hos hennes fiender. Om det ieke hade varit midt i vintern, skulle hon genast på något sätt öfverfört de för. följda till England; men stormarne i Bisoayaviken förhindrade hvarje tanke derpå, under franska skeppsfartens dåvarande tj). ständ, äfven om Isak Gardor annat uthärda resan. Men så Sort vintern på allvar inträdde, åter om också de svåra reumatiska ..uanden, som förut plågat honom, och dermed följde en andtäppa, som icke ens hertiginnan visste betyda en hjertsjukdom. Han kunde nu ej lemna sitt rum, och det var knäböjande vid hans säng, som Eustacie i varma böner utgöt sin öfversvallande tacksamhet för barnets räddning och sin bittra ånger öfver den sjelfrådighet och nyckfullhet, som ännu så ofta beherrskade henne. Tanken på Rayonettes säkerhet tycktes helt och hållet uttränga den nya oro, som uppstått, sedan det tydligen visat sig att hennes fiender ki längre trodde henne vara. död, utan säkerligen voro henne på spåren, Faran hade. emellertid blifvit henne nästan ett naRA element och då hon en gång uttalat sitt fasta beslut, attingentingi verlden skulle skilja henne från hennes adopterade fader, som ögonskenligen allt mer och mer behöfde hepnes vård, befattade hon sig för öfrigt ge föga med sina egna angelägenheter. on vårdade Isak Gardon vänligt och ömt, lekto med Rayonette lika muntert som vanligt, och lemnade åt a och hertiginnan alla de allvarliga rådplägningarne om hvad som borde göras för hennes säkerhet, samt huru man skulle kunna förmå henne att ännu en gång skrifva till Englands Hos Henne fanns en naturlig sorglöshet, som aldrig rätt uppfattade hvad en fara var, förrän den kom,