Aftonbladet – 9 november 1869, sida 2

tredubbelt återfå de nedsättningar; det beviljar. Nu framställer sig en annan fråga: när sjöfarten förbi Goda-hopps-udden befanns vara möjlig, omflyttades sätet för orientens handel; den utgick från Adriatiska hafvet för att slå sig ned på Oceanens stränder. Skall nu återöppnandet af den gamla vägen öfver Suez och Röda hatvet ha till följd att återföra varubytesrörelsen till en hamn vid Medelhafvet? Vi för vår del hysa intet tvifvel om denna omflyttning, Vi äro öfvertygade, att varu-utbytenas-emporium åter skall lokalisera sig vid Medelhafsbassinen. Af alla hamnar vid detta haf är Marseille den, som genom sitt geografiska läge, sina traditioner, sin nuvarande handel, sina maritima och kommersiella etablissementer tyckes oss böra draga största nyttan af de förmåner, som den nya affärsströmmen skall erbjuda. Ett bevis härpå finna vi dessutom i de anknytningspunkter, de bindestenar, om vi så få säga, som den engelska sjöfarten och handeln ha uppsökt och anlagt, sedan ångbåtsturer på Orienten upprättades. Hvem skulle väl göra Marseille fördelarne af dess läge stridiga? Venedig och Triest ligga för aflägset vid Adriatiska hafvet, Genua ligger i en återvändsgränd, Barcelona står utanför affärernas ström, och hvilka öfverraskningar framtiden än må bereda oss, se vi ingenstädes ens skuggan af en allvarsam konkurrens skymta fram. an anmärker väl, att London och Liverpool ha större kapitaltillgång än Marseille, att deras förbindelser med Örienten äro äldre och anlagda på bredare grundvalar; man tillägger, att den engelska marinen, med flere hundra tusen tons öfverstiger vår. Men hvad betyder! väl allt detta? Kapitaler omflyttas, såsom-man vet, med lätthet, och Venedig egde alla dessa förmåner, när Portugal och Holland beröfvade det dess monopol; dessa båda små länder voro knappt försedda med hvad som erfordrades. Sedan dess ha vi lyckligtvis -assimilerat flaggorna, och öfverallt löpa fartygen in i trämmande hamnar, som om de: komme hem till sig. . Men för att Marseille skall kunna säker fullborda sin lysande: lott, erfordras i främsta rummet, att våra tulltaxor nästan afskaffas, eljest skola vi endast få en transitohandel; det är vidare nödvändigt, att anspråken hos våra jernvägar, våra transport och magasineringsbolag icke förlama vår: krafter, lägga hämsko på våra bemödanden vare sig genom att bibehålla öfverdrifve höga afgifter eller derigenom, att dera tillräckliga transportmedel icke motsvara di behof af snabbhet och regelbundenhet, son de dagliga transaktionerna kräfva. Bland det första, som bör göras, är at upphäfva skeppsoch försäkringsmäklarne monopol. Tror man, att verldshandeln ti sjös låter förena sig med förpligtelsen at anförtro sina intressen åt af staten utsedd mellanhänder? Intet monopol, det är först I vilkoret till framgång. ——-——— 2 2 see