Aftonbladet – 5 november 1869, sida 3

aloch en fordringsegare öppet att göra denne rike aktieegare ansvarig för bolagets hela ?. I skuld. Associationsväsendet i England had -Jändock trots denna stränga lag blifvit en S källa för de största företag. En association Plvar en handling, som i allvar endast närmade I lsig till äktenskapskontraktet. De associea rade voro verkligen förbrödrade, det fanns linga svindlande företag. Hvar och en visste, att han med gods och egodelar-måste häfta för sina kompagooner, och solidaritet fanns mellan aktieegarne. Limited liability Act af. 11856 och sedermera Companies Act af 1862 Iha förändrat dessa gamla patriarkaliska förhållanden och inskränkt aktieegarnes ansvae righet till de af dem tagna aktiernas belopp, 2 för att icke förlama den moderna företagt samhetsandan. Då dessa båda lagar utfärt dades, trodde man, att de financiella krisernas epok var förbi. Men det har visat sig, Jatt ehuru handelsväsendets gamla fjettrar fallit, har ändock icke det financiella tuIsenåriga rike inträdt, som man väntat sig. Paniquerna, kriserna och betalningsinställningarna äro lika stora som förut. Framför allt har ett misstroende till allmänna aktiebolag uppstått, som förut icke fonnits. Om man fordom genomögnade förteckningen på aktieegare, hvilken här all-. tid måste tryckas, och bland dem fann flera namn af betydenhet, så var detta nog för att förskaffa bolaget allt möjligt förtroende, och till och med vid öfvergående förlägenheter underlättades affärens fortsättande för dem. Den nya lagen gör det möjligt för bolag med mindre än sju delegare att bibebålla den tordna ansvarigheten, ifall de vilja Iförena sig likasom i lif och död. Men, såvidt Ivi veta, har det efter år 1856 icke händt, latt något enda nytt bolag annonserats, som lieke fogat ordet limited vid sin firma, hvilI ket lagen kräfver, för att för allmänheten tillkännagifva, att delegarnes ansvarighet är Ibegränsad. De stackars aktieegarne ha för öfrigt på den sista tiden upptäckt, att be-gränsniogen af deras ansvarighet har en ganska elastisk betydelse, emedan Companies Act af 1862 har tillagt, att hvarje aktieegare under ett års tid förblir ansvarig för liqvidationen äfven utöfversina aktiers belopp. Dessutom eger den praxis fortfarande bestånd, att om denna liqvidation är mycket kostsam, förblir hvarje person, genom hvars händer sktierna en gång gått, trots dessa aktiers försäljniog, den ena efter den andra i kronologisk ordning medansvarig. I andra länder underkastas bolag stora tormaliteter, då de bildas. Här kunna sju lösdritvare och tiggare låta inregistrera sina namn såsom promoters för ett bolag, och om då den stacars allmänheten, lurad af de vackra !öftena, tager aktier, så begynner den bagränsade ansvarigheten, såsom redan mer än en enka och mången enfaldig landtbo till sin egen skada fått erfara.n N att äfven i Tyskland och Österrike bolagsförhållandena lemna mycket öfrigt att önska synes af en annan i samma tyska tidning förekommande artikel, af följande lyelse: Hvad som för en tid sedan, då bolagssvindeln, ; Wien stod på sin höjd ironiskt sades att snart en bank skulle ordnas för att utreda de nya företag, som icke kunde bära sig, synes nu på visst sätt blifva en sanning. Neue freie Presse berättar nemligen, att föreningsbanken i Wien umgås med planen, att några af de nya bankerna skulle med sitt kontanta kapital ingå i föreningsbanken och derefter upplösa sina bolag, hvarvid aktieegarne skulle i föreningsbanksaktier bekomma ersättning för sina inbetalvingar. Saken är ganska slugt uttänkt. På detta sätt skulle tföreningsbanken konsolideras, utan att nya inbetalningar erfordrades, och ett par nya banker vore lyckligt och väl undanröjda. Ett förslag af Volksbank att få utbyta sina 50,000 interimsqvitton mot 20,000 2ktier å 200 gulden har, enligt hvad die Presse tror sig veta många utsigter att bli antaget af regeringen. Den senaste tiden är för öfrigt rik på afslöjade hemligheter från grundläggningssvindelns tid, och — om de bekräfta sig — äro de synnerligen egnade att konstatera en upplösning af alla regelbundna förhållanden, hvarom. man annorstädes hittills icke haft något begrepp. Die Tagespresse meddelar, att centralbanken i sin kassa har reverser i stället för inbetalningar, och att utfärdaren af dessa reverser är prinsen af Hanau. Samma tidning skrifver vidare: Hos flere unga banker finnas hela högar af aktier, hvilka ha antingen diktade eller notoriskt insolventa personer till ursprungliga tecknare, och hvem skall här göra inbetalningarne? Man skulle väl tro, att tillvaron af regeringskommissarier skulle göra tillfyllest för att förhindra dylikt ofog. Mer praxis vederlägger tyvärr en dylik åsigt, och regeringens kommissarier bli inför. sina egna ögon på det skamligaste lurade. ÅA andra sidan komma icke heller de nya företagens ala handlingar till regeringens kunskap, och likväl är hon just genom tillsättningen af kommissarier på sätt och vis ansvarig för dem. Man måste göra sig beredd på, att ett stort antal af de nya bankerna i Wien antingen inom kort skola gå öfver ända eller i några år framsläpa en bekymmersam tillvaro, för att derefter med så mycket större förlast gå i qvaf. Bankfeberns period i Tyskland lär, hvad man i detta afseende har att vänta. PUN Tf PIN MH 5 sn nn Rättegångsoch Polissaker. Stöld. Vid rådhusrättens 4:de afdelning företogs sistlidne gårdag ransakning med häktade hustru Maria Christina Schenling, anklagad att