Aftonbladet – 5 november 1869, sida 2

— Löjtnant Bajers föreläsningar om dansk-norska språket och litteraturen afslutades i går. Han påminde vid början af sitt föredrag, att just sjelfva dagen — den 4 November, förenimgsdagen — vore af stor betydelse för nordens folk i politiskt hänseende. Men jemte densamma hade äfven en andens förening dem emellan så småningom allt mer kommit till stånd. Man började med hvarje dag i de trenne brödraländerna inse, att vi ej längre äro trenne skilda folk, med olika språk och intressen, utan att vi från roten äro ett och samma folk, att vi ega ett gemensamt språk och att våra intressen äro desamma och att härigenom en andens sammanslutning för hvarje dag allt mer egde rum. Dock länge hade ej så varit förhållandet. Politiska stridigheter hade under århundraden skilt folken från hvarandra, och det litterära lifvet i länderna egde föga eller. inga gemensamma beröringspunkter. Det var för en senare tid förbehållet att kunna verka något härför. r Bajer afslutade sin föreläsning med några ord till åhörarne. Han gladde sig att hafva fått besöka vår hufvudstad och tackade, derför att han genom dessa föreläsningar varit i tillfälle att efter sina krafter verka för Hvad han ansåg eftersträfvansvärdt och nyttigt. Han hoppades och trodde äfven, att hans föredrag icke varit utan gagn, ty uppmärksamhet hade genom dem hos mången blifvit väckt på Danmarks litteratur, der så mycket af intresse och nytta för oss funnes att inhermta. (Dp: B.)