Dagligt Allehanda och Göteborgs Handelstidning hafva återgifvit våra betraktel. ser för några dagar sedan rörande dröjsmålet med regeringens beslut i fråga om den kommunala rösträtten, och båda tidningarne ha förklarat sig dela de i vår artikel uttalade åsigterna. Allehanda inledde sitt yttrande i ämnet med några ord om de två olika slagen af statsmän, de som vidhålla sina en gåvg fattade grundsatser och stå eller falla med sin öfvertygelse om det rätta, och de som väl utveckla all sin kraft att styra statsskeppet i den kurs de anse vara den rätta, men när motvinden blir alltför stark, ej vilja riskera att farkosten tager skada, utan hellre falla något af för den starka påtryckningen. Tidningen, som vill hänföra vår nuvarande minister till den senare skolans statsmän och anser dem understundom ha gjort eftergifter, till och med större än som af Riksdagen odeladt gillats, fullföljer härefter: Men i ett fall synes man hafva någon anledning till att befara, att någon benägenhet ej skulle förefinnas att gå ganska hofsamma och derför så mycket allmännare omfattade önskningar tilllmötes, nemligen i afseende på sista riksdagens beslut om begränsning af den orimliga öfvervigt, som rikedomen och bänkbolagen ega vi kommunalvalen uti städerna. Hvarför, frågar man sig, måste riksdagens beslut så länge vänta på K. M:ts stadfästelse, då nya kommunalval snart förestå i landsortsstäderna och det ej heller dröjer längre än till våren, förr än sådana äfven skola företagas i hufvudstaden, der orättvisan är mest i ögonen fallande och företrädesvis verkat en allmännare likgiltighet för deltagande i dessa val? Vi vilja visserligen icke i otid rubba några af grundvalarne för den nya riksdagsordningen; men undergå de icke någon värre rubbning än denna, så. äro vi utan bekymmer. Vi vilja lemna osagdt, om det ens är en rubbning i den form, i hvilken förslaget nu är fratnlugdt; men om så också vore, tillråda vi den