Aftonbladet – 1 november 1869, sida 3

AWOUDSKLI. TERESE Ett förhistoriskt Pompeii. (Ur Göteb. H. o. S. Tidn.) I grekiska arkipelagen, söder om Naxos ligger en krans af öar, hvilkas vilda skön het slår den resandes blick med häpnad oc beundran. Måhända någon af mina läsar erinrar sig Fredrika Bremers mästerliga skil dring af Santorins, Therasias och Aspronisi på en gång herrliga och skräckinjagande na tur? Skeppen, som sväfva in i den asurbli bassia, hvilken bildas af dessa öar, segla me än 1000 fot ofvanför den instörtade, i hafsdjupet begrafna kratern af en vulkan, som en tid, till hvilken ingen saga når, reste si vid pass 3000 fot öfver vattenytan. Öarn sjelfva utgöra endast de högsta delarne ai kraterns qvarstående väggar, som åt bassinen till visa sig som svarta, lodrätt nedstupande lava-branter, invid hvilka skeppen förgäfves söka ankarbotten, medan den yttre åt öppna hafvet vettande sidan af ökranser uppstiger i temligen milda sluttningar, på hvilka här och der små städer och byar ligga inbäddade i vingårdarnes grönska. Utom dessa vingårdar finnes ingen växtlighet. De likna buketter, kastade öfver der hvita tuffsten, som bekläder öarne öfverallt der icke bergen stupa lodrätt ner och visa : öppen dag de svarta, med rödaktig slagg insprängda lavamossarna. Tuffstenslagren å Santorin och Therasia ha sedan urminnes tider lemnat material till husbyggnader. Blandad med kalk bildar tuffen ett utmärkt cement, som, torkadt, erhåller en såden hårdhet, att man af detsamma kan up! -.a murar och hvalf, som trotsa de här vanliga jordstötarnes inverkan. Dess mÅwståndskraft mot både luft och vatten ådrog sig de franske ingeniörernas uppmärksamhet, då hr de Lesseps i och för Suezkanalen hade att bygga hamnen Port Said. Följden häraf blef, att tuffstensbrotten å Therasia och Santorin blifvit mycket bearbetade under de sistförflatna åren, hvilket åter i sin ordning fört till den märkvärdiga upptäckt jag bär vill omtala. Man har, för att säga allt i få ord, under ett 60 fot djupt lager af tuffoch pimpsten funnit ett förhistoriskt Pompeji,, en samling Byggnader uppförda af mehniskohand, förskritvande sig från den tid, då kratern, som pu ligger i hafsdjupet, ännu reste sig majestätiskt mot skyarne och dess sidor betäcktes af oliveskogar. När kratern instörtade, uppkastades ur vulkanens inre de massor af tuffsten, som nu betäcka hvad som återstår af den forntida ön — de stycken, som nu heta Santorin, Pherasia och Aspronisi — och derunder besrofs den förhistoriska staden, på samma sätt som Pompeji, Herculanum och Stabixe jordades under Vesuvii aska — plötsligt, onblickligt, så att invånarne midt under sina hvardagliga sysslor blefvo offer för den hemska naturtilldragelsen, en af de våldsamnaste geologien spårat. Detta har skett för så lång tid tillbaka, att det folkslag, som nöter oss i historiens morgon såsom koloniserande dessa öar, nemligen fenicierna, hade ntet minne af katastrofen och saunolikt insen aning om tillvaron af de bostäder, ofvanör hvilka de sjelfva uppfört sina hus och nonumenter. Den upptäckt, hvarom här är fråga, foar således en ny länk till den kedja af fakta, som geologien och arkeologien uppenbarat oss ;eträffande vårt slägtes förhistoriska öden och de utvecklingsskeden det har genomgått på vägen från ett rent naturtillstånd till det örsta stadiet af civilisation. . Gräfnvingsarbetena bafva först nyligen börat och äro förenade med stora kostnader. Man ser i det stenbrott, der de företagits, fverdelarne af talrika husmurar uppstiga ur ufflagret, men till dato har man fullständigt tgräft blott en enda byggnad eller, rättare, n enda gård, som omfattar tvenne hus. Hvad nan här funnit är dock tillräckligt för att å ett riktigt begrepp om dessa urmenniskors efnadssätt och kulturgrad. : Hufvudbyggnaden består af sex kamrar af lika storlek. Den rymligaste är 18 fot lång ch 15 fot bred. Den minsta, som är fyrantig, mäter 8 fot å hvarje sida. Från etta hus utgår en mur, hvilken omsluter en årdsplan af 25 fots längd, till hvilken n ingång leder. Nära det större huset liger det mindre, som innehåller blott ett rum. Jerifrån utgår en annan mur, som fördjuar sig i det mäktiga tufflagret. Husen äro uppförda på helt spnat sätt än e byggnader, som förekommit under histoiska tider på Therasia och Santorin. De kilja sig lika mycket från de feniciska och ammalgrekiska som. från de moderna. Man nner intet spår af vare sig puzzolana eller alk. Väggarne bildas af oregelbundna och ÄN ES SEAN TT SARAS derlig man! Kom tillbaka i morgon och I