Aftonbladet – 30 oktober 1869, sida 2

UTRIKES. Enligt den underrättelse telegrafen i dag bragt oss från Spanien, skall man nu der lyckats komma till enhet i meningar rörande konungavalet. Det något otydliga telegrammet lemnar oss likväl i ovisshet om, huruvida det är inom cortes sjelf eller inom det af riksförsamlingen nedsatta utskottet för konungavalet som detta resultat uppnåtts. Ehuru det ej uttryckligt säges, låter oss dock ord ställningen i telegrammet antaga att det är den unge hertigen af Genua, om hvilken man förenat sig. Detta resultat, som för några veckor sedan hade sannolikhet för sig, var nu mindre vän-, tadt. Den unge kandidaten hade ej blott sjelt visat yttersta motvilja för anbudet och farbrodren, kenungen af Italien, till och med formligen tagit tillbaka sitt medgifvande till hans väljande, utan man tycktes äfven inom de bestämmande kretsarne i Spanien ha helt och hållet öfvergifvit tanken på hans kandidatur, för att koncentrera sig på Dom Fernando af Portugal och hertigen af Montpensler. Inom regeringen och cortes ansågos meningarne temligen jemt delade mellan båda, Hvad som vållat denna omkastning i tänkesättet är ännu så mycket dunklare som, att döma af desenaste underrättelsesna, Dom Fernando numera ej var obenägen att lyssna till en kallelse af spanska folket. Telegrammet antyder också, att resultatet endast kuns nat ernås genom em kompromiss med unionisterna, som önskat genomdrifva hertigens af Montpensier val. Aterstår att se om den valdes och italienska regeringens samtycke kan erhållas. Exdrottning Isabellas förhoppningar om understöd af kejsar Napoleon ha slagit helt och hållet fel. Hon inser det nu sjelf och rustar sig att skudda Frankrikes stoft af sina fötter. Hon beger sig med sin gemål och prinsen af Asturien till Rom, och kommer sannolikt ej mer att återvända till Paris. Hon, skall vara särdeles förtörnad på Tuilerieka!)jnettet, och särskilt på kejsaren, af Mvilken hon. anser sig bedragen. Dessa könslor ha ej mildrats deraf, att hon vid ett besök i S:t Oloud för en tid sedan ej ens blef emottagen. Hennes hofstat, som märker att hennes stjerna är i ohjelpligt nedgående, börjar upplösa sig, och de flesta af dess medlemmar rusta sig att återvända till Spanien, så snart förhål.andena der ordnat sig. Kejsaren af Österrike har nu anträdt sin esa till orienten, åtföljd af ej mindre än fem VM sina ministrar, nemligen utom rikskansleen Beust, två cisleithanska och två ungerka. Det ges störa stater, säger med avled. ling häraf N. Freie Presse, som ej ha mer in fem ministrar. Lyokligtvis äro vi derned sa rikt välsignade, att till och med fem tatsmäns permitterande på en månad är nöjligt utan att framkalla anarki. nderrättelserna från Dalmatien erhålla en lit allvarsammare karakter. Det visar sig