Aftonbladet – 30 oktober 1869, sida 2

Bland uppgifter, som statistiken bemödar sig att insamla och framlägga, skulle väl knappast några vara af så stort praktiskt värde och medföra så direkt gagn, som de, hvilka angå jordbrukets ställniog, under förutsättning nemligen att de kunde med önskvärd tillförlitlighet och skyndsamhet åstadkommas. Då man besinnar med hvilket lifligt intresse något hvar följer de vexlande utsigterna för årsväxten och hvilken upsmärksamhet, som egnas redan åt de mycket sväfvande och till sin betydelse obestämda uppgifter om skörden, hvilka innefattas i de vedertagna termerna god, medelmåttig, under medelmåttan 0. s. v., så inses lätt hvilket oskattbart värde det skulle ega för landets styrelse, för dess affärsmän och för jordbrukarne sjelfva, om det vore möjligt att i god tid erhålla bestämda siffror, angifvande den skördade myckenheten af olika jordbruksalster och deras beskaffenhet; om man, med ledning af dessa siffror och med kännedom om det vanliga behofvet af födoämnen inom hela landet och inom hvarje särskild ort, kunde beräkna i hvad mån förhandenvarande tillgångar försloge till behofvets fyllande, huru stor brist tilläfventyrs kunde förefionas, eller huru stort öfverskott för afsalu. Med chefen för Statistiska centralbyrån lärer man väl ock vara ense derom, att det icke heller skulle sakna sin vigt, hvarken för den enskilde jordbrukaren eller för hela folket och statsmakterna, att en gång genom jordbruksstatistikenkunna erhålia INDlysande svar på frågor, sådana som EN ar del af landets ytvidd tilldessa: huru SwSEE se godogöres af jordbrukev. hvilka framsteg förbättgöra nyodlingar, jordförbättringar, A radt brukningssätt m. m.? på hvilkens ståndpunkt befinner sig jordstyckningen och hvilka äro verkningarna deraf? hurudant är förhållandet mellan odlingen at sädesoch foderväxter? huru stor andel af den öppna jorden användes för hvarje särskildt odlingsföremål? m. fl. Men beklagligen är förhållandet, att lika vigtiga och intressanta dessa upplyspingar skulle vara, lika svåra äro de att erhålla. Man har sedan 130 år tillbaka beGUOKHOLM den 30 Oktober. mödat sig att här i landet åstadkomma en jordbruksstatistik, och man har sedermera gång efter annan försökt, än på ett, än på ett annat sätt, att vinna de för en sådan nödiga upplysningar. Först anlitades för ändamålet länsstyrelserna; sedan vände man sig, från 1802 till 1820, till presterskapet, men återgick derefter ånyo till länsstyrelserna, hvilkas femårsberättelser skulle, bland annat, innehålla länets jordbruksstatistik; men alla dessa försök hafya icke ledt till målet, af det sn att man, pfaksäekt å svårigno.srna, anti ngen stannat .fedan vid början eller af de onndvikliga bristerna låtit förleda sig till en sådan miss? och likgiltighet, att det nedlagda arbetet, bedömat som värdelöst, ej rönt den delta ande uppmuntran, som är vilkor för framsteg, Då slutligen Statistiska centralbyrån inrättades, uppdrogs åt densamma äfven att bearbeta jordbruksstatistiken, och genom ett kongi, bref den 3 Mars 1865 uppdrogs åt Hushållningssällskapen att insamla de erforderliga primäruppgifterna. Det är Hushållniogssällskapens berättelser för 1867 och det af dem i Statistiska centralbyrån utarbetade sammandrag, som utgöra den senaste frukten af bemödandena här i landet att åstadkomma en jordbruksstatistik. Har man på den nu beträdda vägen uppnått det eftersträtvade målet, eller har mar lutsigt att på denna väg uppnå detsamma? Behandlingen af dessa frågor utgör hufvudinnehållet af den framställning till K. M:t, hvilken innefattar sammandraget af hushållningssällskapens uppgifter. Andamålsenligheten af den nu anlitade utvägen att erhålla de för jordbruksstatistiken erforderliga upplysningar har nemligen blifvit så allvarsamt ifrågasatt, att chefen för statistiska byrån funnit det nödvändigt att upptaga ämnet till scärskådande. Vid det innevarande år här i hufvudstaden hållna möte af ombud från rikets hushållningssällskap väcktes af ordföguden I Skaraborgs läns hushållningssällskap, grefve 1: A. Hamilton, en motion deron, att ombuden skulle uttala den åsigt;att jn;samlandet af de statistiska uppgifterna häd nefter borde ske hvart femte i stället för uvarje år, och att detta vida lämpligare skulle ske genom konungens befallningshafvande, med behörigt biträde, än genom hushållningssällskapen. ). Öfverste Wijkander föreslog i en annan motion en sådan ändring i föreskrifterna om de statistiska uppgitternas insamlande, att detta icke skulle vara en hushållningssällskapen obligatoriskt åliggande skyldighet, utan att K. M:t endast, under erimrån om det gagnande i en dylik verksamhet, nppmanade dem att åtminstone hvart temte år fortfarande göra försök att åvägabringa fallständiga-och verkligen tillförlitliga uppgifter. Det utskott, som nedsattes för att behandla dessa motioner, och hvilket för rådplägning tillkallade ehefen för statistiska centralbyrån, tillstyrkte icke någon at de föreslagna framställningarne, men uttryckte ) Motionens innekåll är i centralbyråns underdåniga framställning i så mo felaktigt refeSon cv RR or RA PORT a SAN FD I