Till Aftonblads-Redaktionen ! Vädjande ej blott till eder råttskänsla, utan äfven och fastmer till den nitälskan för allmänt spridd intellektuel bildning, som af gammalt vm penbarats i eder aktade tidning, anhåller jag ödmjukligen om plats i densamma för efterföljande: Bemötande af vissa till stor del: vilseledande uppgifter, som förekomma uti en i Aftonbladet n:r 168 den 24 sistlidne Juli, under rubrik Litteraturtidning,, införd anmälan och recension af kort lärobok i Svensk Stenografi. eller kortskrifningskonst efter Gabelsbergers system af Huber (Stockholm 1868). Recensenten hr X. har; utan att anföra några antagliga skäl derför, yttrat att mitt system förekommer honom alltför mekaniskt, och i följd deraf alltför tungskrifvet för att kunna användas för den 8. k. högre stenografiens ändamål. Han har äfven antagit skrifningen kunna göras blott 2 eller på sin höjd 3 gånger så snabbt som med vanlig kurrentskrifning; och att systemet vore alldeles otillräckligt för upptagande af offentliga förhandlingar; anseende han sig ega rätt behålla sin mening, tilldess någon praktiskt vederlägger hans ord. Sanningen af de slutsatser han här dragit endast af sina individuella tycken bestrider jag på det allvarligaste. Hr X. har vidare dekreterat det Gabelsbergska systemet vara det yppersta af bittills uppfunna och den-anmälda läroboken af Huber ega väsentliga företräden framför min. Äfven detta bestrider jag likaså, och finner mig dertill så mycket mera manad, som de flera och till en del skarpa anmärkningar, hvilka br X. gjort vid Hubers lärobok, gifva hans omdömen ett sken af att ha varit resultater af en med sakkännedom verkstäld sträng granskning; af hvilket sken mången lätt skulle kunna förledas, att på god tro offra sin tid åt inlärande af ett system, som icke är och aldrig kan blifva passande för svenska språkets kortskrifning. Stenografiens högsta syftemål, som är att på möjligast korta tid framställa menskliga tankar i oförfalskadt skick, kan aldrig förfelas derigenom, att de medel konsten begagnar stå i ett mekaniskt d. v. 8. regelbundet samband. med hvarandra, med vilkor att de, såsom fallet är i mitt system, derjemte äro enkla. Beteckningen kan således ej lifva tungskrifven i följd deraf, såvida den ej, såsom fallet är i Gabelsbergerz men alldeles icke i mitt system, ofta är beroende af mindre tydligt gifna reglor och emellanåt tvingas att hoppa än öfver än under den vanliga skrifraden. Att misstänka hr X. för att i mina talljudsteckens beskaffenhet finna något mera tungskrifvet än i Gabelsbergers innebure — så länge det ej blifvit bevisadt, att det går lättare skrifva 2 enkla likartade tecken är 1 — ett förnärmande, som jag visserligen ej tillåter mig, enär mina och Gabelsbergers tecken bestå af samma enkla elementer, och ibland Gabelsbergers större delen består hvart för sig af flera sådana elementer. Men. måhända har hr X. trott, att min: beteckning kräfver en så ytterlig noggrannhet, att den derigenom blir tungskrifven. Skulle så vara, anhåller jag, att han täcktes läsa hvad jag i min lärobok pag. 5 litt. f. yttrat; och gör jag mig förvissad, att han sedan inom sig skall erkänna att den Gabelsbergska beteckningen ofta fordrar större noggrannhet och att min kan göras temligen sjelf väldigt, ehuru jag sökt, likasom i en vanlig god bokstafsföreskrift, framställa formerna så nilkomligt jag förmått. Det:var oförsigtigt af hr X.-att fordrå en praktisk vederläggning af sin tro,, att mitt system är alldeles otillräckligt för uppfattande af offentliga förhandlingar,, ty dermed har han förklarat sm! öfvertygelse vara, att ett systems större eller mindre värde kan på så sätt utrönas; och måste således följdriktigt äfven erkänna, att han svårt misstagit sig då han velat utgifva det Gabelsbergska systemet såsom det yppersta af hittills uppfunna; ;y frågan om företrädet emellan de båda tyska stenografiska systemerna, Stolzes och Gabelsber) Många af köpmännen deruppe förstå äfven finska och qveriska, så att de ha ett betydligt tillägg af språkkunskap till det, som alla köpmän måste kunna.