Aftonbladet – 29 oktober 1869, sida 2

as, att då en ny lokal behöfdes för den nder pastor J. Clausens ledning i Ryslinge r 1866 inrättade folkhögskolan, ett aktieolag för ändamålet bildades med ett kapial af 11,500 rdr. Emellertid är man ånyo etänkt på lokalens utvidgning, emedan lärungeantalet redan är för stort för den nya kolbyggnaden. S å UTRIKES En bland de reformer för hvilken allmänna pinionen i Frankrike starkast uttalat sig har arit afskaffandet af de stora militärkomnandon, hvari landet under kejsardömet vait indeladt. . Man har häri sett en fullkomigt onödig militärlyx, på samma gång som inekurer åt några af generalerna. Regerinen har pu, berättar La France Militaire, gått len allmänna meningen till mötes, men dock ndast till hälften, i det hon reducerat deras ntal från sex till tre... Af dessa tre återtående kårer skall en förläggas i Paris, förj utt jemte gardet antingen användas att dämpa nre oroligheter eller på jernvägarne föras till ågon hotad punkt af gränsen, en annan kår nordost för att göra front mot Preussen och en tredje bevaka östra gränsen och på samna gång vara att tillgå för ordningens uppvätthållande i de stora städerna i södern, De i Paris varande ledamöterna af venstern hade förliden lördag ett möte hos Jues Favre för att öfverlägga om de motioner, som af venstern skola väckas i nästa session. Man öfverenskom att göra början med ett antal förslag som de senaste händelserna visat vara nödvändiga för betryggande af den allmänna rösträttens utöfvande; nemligen en jag som afser att fråntaga regeringen rättigheten att sammankalla och prorogera kammaren, en lag om embetsmännens, deribland statschefens, ansvarighet, en lag om mairernas utseende genom val, en lag som frånkänner regeringen rätt att börja krig och sluta fred, en vallag grundad på en tillökning af de deputerades antal och fasta valkretsar. Man beslöt äfven väcka motion om atskaftande af de deputerades ed. Hvad den senaste frågan beträffar, vill en korrespondent till LIndependance veta, hvad som dock låter temligen otroligt, att det i Compiegie skall blifvit beslutet att regeringen skall taga initiativet i denna punkt och framlägga ett lagförslag om den politiska edens afskaffande. Kejsaren skulle sjelf fallit på denna tanke och ministrarne, efter något motstånd, slutit sig till hans mening. Ett annat försök att ställa opinionen till freds ser man i det stora ombyte af prefekter. och underprefekter, som i dessa dagar egt rum. Ej mindre än fjorton nya prefekter ha blifvit tillsatta. Man erinrar sig, hvilken förbittripg vid Junivalen väcktes af en delprefekters oförsynta sätt att verka för regeringens kandidäter. För att blidka den ailmänna meningen ha nu dessa verktyg blifvit gjorda till syndabockar och uppoffrade. Inrikesministern, hr Forcade la Roquette, som det egentliga ansvaret träffar, sitter dock ännu orubbad qvar på sin plats. De parisiska handelsexpediternas strike har tagit en alldeles ny vändning och tyckes komma att leda till ingenting mindre än skapandet af en kolossal association. Arbetsinställarnes antal är 7500, af hvilka 600 qvinnor. Det berättas nu att denna armö af kommiser ämnar grunda ett bolag med ett kapital at tio millioner francs. Det skall utges för en million aktier och nio millioner obligationer. Aktier skola endast kunna tagas af personer anstälda i krambandeln. Man tilläger, att en mängd fabriker redan stält sig till bolagets disposition och lemna det sådana vilkor, att det kan sälja i minut till samma pris som en gros-handlarne. Kommiserna skulle redan i måndags öppna tre stora butiker vid Rue des Jetneurs, Rue du Cardinal Fesch och Rue du Sentier. I lördågs hölls i Champs Elystes ett stort möte af deltagarne i striken, der allt försiggick i största ordning. Handelsbetjenternas exempel har nu äfven följts af apotekarelärlingarne, och det berättas att skritvarne hos advokaterna och notarierna skola göra detsamma. Protektionisterna ha, som vi förut berättat, åter börjat röra på sig i Frankrike, i synnerhet i de norra och östra departementerna. Emot dem har nu bildat sig en liga af frihandlare i södern med Bordeaux som hufvudort. — Protektionisterna förbereda utförliga klagoskrifter, somskola framläggas för statsrådet Özenne, som för detta ändai väntas till Rouen i början af nästa månad. De franska tidningarne meddela en detaljerad berättelse om de operationer som i Senegambien utförts af de under öfverste Le Camus befäl stående trupper, som skulle proviantera det 110 kilometer från Louis belägna fästet NDiague och under vägen hade att bestå en särdeles het strid med en negerhär under anförande af insurgenthöfdingen Lat Dior, hvarunder fransmännen kämpat med utomordentlig tapperhet. Om resningen i Dalmatien skrefs den 16 från Wien: Vi befinna oss alltjemnt i en stor ovisshet om händelserna i Dalmatien, ty de officiösa tidningarne innesluta sig i en fullkomlig stumhet, och som landet -der dessa händelser försiggå ligger på rikets utkanter och är mycket litet besökt, äro vi i lika fallständig saknad äfven af enskilta underrättelser. — Obestridligt är dock, att resningen alltjemnt varar. Det är allmänt bekant att distriktet och isynnerhet hamnen Cattaro af det lilla furstendömet Montenegro länge varit betraktade med lystna blickar; man vet tillika att invånarne i de nu insurgerade orterna, som ha samma härkomst, samma språk och samma religion som montenegrinerna, alltid haft större sympatier för sina grannar än för den stat de tillhöra. Ryssland bar ständigt hemligt understödt Montenegros annexionistiska lystnader, liksom de separatistiska sträfvandena hos boccheserna, som lefde i ett slags halft SE NERE SRostöt a SE TSL tare SE Pe SN FRE SN ns est et (7 gt NG TVANGS TTR