STOCKHOLM den 25 Oktober. En stor verldshändelse, af en helt annan betydenhet än dem, hvarpå den politiska historien för dagen har att bjuda, kommer snart att ega rum. Suezkanalen skall den 16 inästa månad högtidligt öppnas för verldstrafiken. Hvilket stort steg härmed tages för att förbinda orienten och occidenten med hvarandra både i andligt och materielt hänseende, har ofta varit framhållet, och äfven Lesseps motståndare i England ha ej kunnat förneka företagets ofantliga betydelse i detta hänseende. En annan fråga är: skall det i ekonomiskt afseende gifva ett lika tillfredssiällande resultat, skall det bära sig? Denna fråga har, som bekant, af engelsmännen besvarats nekande, och det är bakom detta tvifvel de gömt sin obenägenhet för hela företaget. Att man ej heller i Frankrike gör sig blind för denna mindre starka sida af deras landsmans jätteföretag synes af några ord som Ch. de Mazade i senaste häftet af Revue des deux Mondes egnar åt denna fråga, isamband med en betraktelse ur fransk synpunkt af den revolution som, genom den nu beslutna S:t Gotthardsbanan otvifvelaktigt i en snar framtid kommer att ske i postförbindelserna inom vår verldsdel. Den utmärkte franske revyförfattaren yttrar: Det är onekligen ytterligare ett stort verk, som kommer att invigas, och det skulle vara en synnerlig orättvisa, om man underskattade den stora skicklighet och energi, som erfordrats för att öfvervinna hindren af alla slag. Det är kvappt tio år — berättar författaren af en nyligen utgifven cHistoire de IIsthme de Suez, herr Olivier Ritt — sedan det första spadtaget togs på kusten, der sedermera staden Port Said rest sig, och nu skola Medelhafvets och Röda hafvets böljor blanda sig i den kanal, som öppnats för folkens verksamhet. Är problemet nu fullständigt löst för framtiden, är det mål, som eftersträfvas upprådt, derföre att en flottilj med furstar kommer att segla genom det egyptiska näset? Det är en py fråga. Nu gäller det att göra sig reda för, hvad denna Suezkanal skall bli såsom finansoperation, hvilket bestämdt inflytande den skall utöfva å verldstrafiken, på Europas förbindelser med ndien. Kanalen vid Suez, som till en början på sin höjd skulle kosta 200 millioner, har hittills uppslukat nära 400 millioner francs, deri inbegripet det lån, för hvilket lagstiftande kåren undantagsvis har tillåtit ett lotteri, och den ersättniog ai 84 millioner, som utbetalts af vicekonungen för återlemnandet af jordområden eller förändringar i det ursprungliga kontraktet; detta har gjort behöfligt att anlita krediten under mer än en form och att ingå öfverenskommelser, som ställa företaget i minst sagdt svåra törhållanden. Skall det proportionsvis återgälda hvad det har kostat? Utan tvifvel är Suezkanalen en framtidsaffär, som till slut skall öfverviona de kriser, den ännu kan ha att genomgå. Den skulle återgälda allt hvad den lofvar sig, om den genom sjelfva den invigning, som nu tillstundar, kunde förändra handelsströmmarne, om den med maktspråk kunde draga till sig största delen af transitotransporten mellan Europa och Indien; men detta är just frågan. TDenstora handeln skall ia svårt att afvika från den vanliga vägen, till och med fördelen af en betydlig förkortning, emedan segelfarten är nästan omöjlig under en del af året på de haf, som föra till Suez. Återstår då ångfarten, hvilken till följd at sin natur icke kan räcka till för denna stora handel, och som dessutom tydligen är alltför kostsam för en: hel kategori af handelsvaror. Det är icke en gång säkert, att icke en mängd resände, som komma från Indien, skola föredraga den jernväg, som går öfver näset, iramför seglingen på Kanalen, och hvem vet, om man icke inom en föga aflägsen framtid skall se det jätteförslag sättas i verket, om hvilket man nyligen talade säsom en möjlighet, förslaget om en stor jernbana från Europa till Indien öfver Persien? Den dagen skall Soeznäset tydligen få en svår medtäflare, som skall afhugga frågan om den stora handeln och den stora navigationen. Det blefve en ny revolution i de allmänna kom.munikationerna, som kunde ha till följd, att denna kanal, för öfrigt ett så intressant verk, komme att bli en mera ståtlig än inbringande affär. Hvem skall draga vinst af denna Suezkanal, hvilken i sjelfva verket numera blott r en tillfällig händelse i samtidens arbete för de allmänna kommunikationernas utvidgande och förnyelse? Hela verlden skall obestridligen -draga vinst deraf; den skall bidraga till ett mouveraent af intressen, hvaraf den sjelf skall skörda förmånerna. Kuriöst vore dock, om Frankrike, genom hvilket verket blifvit fullbordadt, skulie vinna mindre derpå än andra länder. Det är icke först i dag, det vet man väl, som en besynnerlig strid uppstått, och man grubblar på såväl i Italien och Tyskland som iEngland, huru man skall kunna undandraga Frankrike den stora handelsström, som sammanbinder den yttersta orienten med Europa, och i dessa dagar tillkännagaf man såsom den simplaste sak i verlden, ait posten till Indien skulle upphöra att taga vägen öfver Marseille för att hädanefter gå öfver Brindisi. Detta är ett första steg. Den indiska posten undviker ännu icke. helt och hållet Frankrike, den tager vägen öfver Mont-Cenis; men man skall uppenbarligen icke stanna dervid. Uppsökandet af en ny väg bedrifves med ifver. England framställer den väg, som skulle kunna erbjuda de största fördelarne. Underhandlingar ha öppnats mellan Italien, Tyskland och Schweiz om en ny genomskärning af Alperna vid S:t Gotthard. Arbeten af en viss betydenhet utföras i Bridisis han. Det AA ARA Li Oo PR mm — —AT AA RR AA