nnesluten af ofantligt tjocka murar, med en iillbommad port — med ett ord en fullstänlig fängelsegård. Bakom denna gård — och ör öfrigt, på alla sidor, sträckte sig förrådshus, boningshus för tjenstfolk, stall, ovårdade, idsliga trädgårdar, hvilket allt inneslöts af len hvita muren med små tornen som dagen förut kommit Philip att anse det hela som en bräcklig fransk, blott för syns skull uppförd befästning. Nu såg han dock att den var af ganska bastant sten och murbruk, utar någon annan ingång än den stora port hvarigenom de inkommit; dessutom gapade en djup halft uttorkad löpgraf utomkring muren. Då han kom ned, fann han Berenger sysselsatt att i största hast kläda sig för at undgå det sjukbesök chevaliern ämnade honom. Visserligen såg han vida sämre ut är förut, men för den som ej sett honom unde! de senare veckorna, var sjukligheten i hans utseende icke så påfallande. Han var så besluten som Philip någonsin. kunde önska at! ej låta fienden se ens minsta tecken till svaghet, försäkrade sig nu vara alldeles återstälc och afslog bestämdt den massa svalkande hjertstyrkande, feberstillande drycker, som chevaliern sade att hans syster, fru de Bellaise, hade skickat. Han ville icke ens hörs talas om att han varit sjuk, och frågade blot: om det var i dag gensdarmkaptenen skull återvända till Paris, och bad sedan om et samtal med honom för att få fullständig upplysning om orsaken till sin arrestering. De visade sig emellertid att kaptenen blott vari ett verktyg i andras händer, och då Philij högljudt yrkade på att blifva förd till freds dumaren, måste till och med Berenger smål åt att han kunde tro en sådan varelse finna: i Frankrike. Den enda uppgifoa orsaken va en obestämd, men farlig misstanka om at ef mellan Enoglandhan förde br och kättare