Aftonbladet – 21 oktober 1869, sida 3

saker kunna framkalla liknande verkningar Om man i Berlin afstår från dessa trakta ter. och samvetsgrannt håller Pragfreden skall det icke finnas någon grund för at hålla hela preussiska folket under vapen och det enda sätt hvarpå Preussen i verk ligheten kan företaga en afväpning, består att förändra hela sitt militära system. Ske detta, skulle alla de europeiska stormak terna lätt komma öfverens om vilkoren fö en allmän afväpning, och ingen regering skulle då vara mäktig nog att kunna mot stå den allmänna meningens fordran. Si måste deras språk lyda, hvilka önska gör slut på de europeiska krigen, ty att vilje lulla Preussen, Frankrike, Ryssland, ja, helc Europa i sömn genom att dölja eller förminska farorna i den nuvarande situationen det är detsamma som att eftersträfva et motsatt resultat. En beväpnad nation ihjertat af Europa är liktydigt med den beväpnade freden, och Europas afväpnande bero! derföre på Preussens vilja. Från Berlin skrifves till Neue freie Presse De polska tidningarne i provinsen Posen ha blifvit i hög grad oroade genom en kungörelse från undervisningsministeriet att det nya gymnasiet som skall upprättas i Vongrovitz väl skall erhålla en katolsk karakter, men att undervisningsspråket i samtliga klasser skall bli tyskan. Deziennik Posn. uppfordrår ständerna i kretsen Vongrovitz att både hos regeringen och i kamrarne frambära en energisk protest mot införandet af tyskan såsom undervisningsspråk i ett polsktläroverk. Nämda polska tidning uttalar vidare den förväntan, att de polska deputerade skola understöda fordringarne om införande af polska språket i såväl folkskolorna som de högre undervisningsverken i Vestpreussen och Posen samt uppbjuda allt för att genomdrifva dessa fordringar. Schweiz är fortfarande ett af de få lyckliga länder i vår verldsdel, hvarom ej mycket talas, men der icke desto mindre i tysthet ett stort föryngringsarbete försiggår. Utom de reformer; som införts i förbundsförfattningen, ha äfven de flesta af de särskilta kantonerna alltmera utbytt de aristokratiska elementer som der funnos qvar mot demokratiska. Huru detta arbete särskilt gestaltat sig i kantonen Zirich och huru man der från styrelsens sida bemödar sig att på alla sätt göra folkets deltagande i afgörandet af dess angelägenheter till en full verklighet, derom ger löljande utdrag ur en korrespondens till Kölnische Zeitung ett intressant vittnesbörd: Kantonen Ziärichs befolkning har under de båda sista åren icke saknat tillfälle att erhålla en politisk uppfostran; de vigtiga politiska och sociala frågorna hafva afhandlats af alla samhällsklasser, och hvar och en anser som sin pligt att deltaga i de spännande partistriderna. Men allt håller sig strängt inom diskussionens och omröstningens skrankor. Den talrika arbetarebefolkningen, hvilken genom lockande löften indragits iförtattningsrevisionsrörelsen, har äfven diskuterat så väl sin närvarande som sin framtida ställning och blott en eller två gånger visat någon ofördragsamhet, men annars icke gjort sig skyldig till den ringaste oordning, såsom man andra länder i dessa dagar sett vara förhållandet; arbetarne veta, att de med sina röstsedlar kunna uträtta allt hvad möjligt är, och bestämdt mera än med sina knytnäfvar. Dessa röstsedlar äro med den största sorgällighet så uppsatta, att de icke allenast icke åstadkomma för den röstande någon uppoffring, utan äfven så mycket sig göra låter gå hars beqvämlighet till mötes. Om några dasar skall med hänsyn till fyra af kantonalrådet förberedda lagförslag för första gången illämpas referendum, d. v. s. hvar och en i kantonen bosatt schweizisk medborgare, som yllt 20 år, skall öfver desamma afgifva sitt ja eller nej. För detta ändamål har till hvar ych en sändts ett kuvert, innehållande de fyra agförslagen, en motiverande belysning öfver lem och en röstsedel, samt dessutom röstsedlar för de instundande nationaloch ständerförsamlingsvalen. Den röstande behöfver å omröstningsdagen endast framlemna sitt identitetsbevis samt lägga sin sedeli valurnan, hvilken i hvarje kommun skall uppsättas på den för valmännens beqvämlighet bäst passande pfatsen. En beqvämare anordning för utöfvandet af de politiska rättigheterna kan man knappt tänka. TROGET