Aftonbladet – 21 oktober 1869, sida 2

Tidningsöfversigt. Westmanlands läns tidning yttrar i en uppsats med anledning af våra artiklar rörande minoritetsvalfrågan, att Aftonbladet tyckes önska och hoppas ,ett sådant valsätts snara införande hos oss. Vår värderade kollega i Westerås har härvid begagnat en något egendomlig, vare sig läseeller slutledningskonst. Aftonbladet har nemligen rekommenderat. denna fråga till de politiskt intresserades uppmärksamhet, men på samma gång uttryckligen förklarat, att vi ej anse henne vara i den mening praktisk, att hon inom den närmaste framtiden skulle ha utsigt att komma på dagordningen i vårt land. Hvad nu sjelfva det nya valsättet angår, förklarar sig W. L. T. ej kunna inse dess nytta eller nödvändighet. Härom skola vi ej förtillfället vidare yttra oss. Men då tidningen säger sig ej kunna fatta att det gifves någon skyldighet att respektera minoritetens rätt, med mindre man utgår från den gammalkonservativa satsen, att minoriteten alltid har rätten på sin sida, så måste vi bekänna, att vi aldrig hört de gammalkonservativa proklamera en för dem sjelfva så farlig sats. Brukar ej konservatismen tvärtom alltid åberopa, att det häfdvunna och bestående uppbäres och gillas af flertalet, samt att de, som yrka reformer, äro blott en handfull oroliga sällar, på hvilkas anspråk det ej är nödigt att fästa afseende? Och har ej W. L. T. märkt, att en ny sanning mestadels, för att ej säga alltid, befinner sig i minoritet, att hvarje socialt och politiskt framsteg till en början endast förräktas af ett fåtal? Att det nya valsättet skulle bereda en konstlad och oberättigad inflytelse blott åt de gammalkonservativan åsigterna, är ogrundadt; det Kan lika väl skaffa radikalismen tillfälle att göra sig hörd. Med ett ord: det afser ätt skydda alla väsentligare politiska riktningar, som verkligen bakom sig ega en något betydande grupp af medborgare, mot att förstummas och qväfvas af en öfvermäktig och ensidig majoritet. Detta tål väl att tänka på; — annat ha vi ej begärt.