Aftonbladet – 19 oktober 1869, sida 2

renger och ropade: cAck, min herre, tag oss med er härifrån ! aMitt barn!s sade priorinnan, adu sade mig ju att du var lycklig och nöjd att vara på den rätta vägen! aAck! ja, sade det stackars barnet, men jag vill icke vara lycklig! Jag glömmer allt hvad min älskade fader och moder lärde mig. Jag rår ej derför och de skulle bli så ledsna deröfver! O, tag mig härifrån! aAkta dig, Agathe, du återfaller i kät.eri, sade systern högtidligt. Jag deremot, ag är en sann och uppriktig katolik. Jag ;ycker om de vackra bilderna och processIonerna. cAck, men hvad skulle vår moder hatva sagt om detta, snyftade Agathe. aStackars liten, hennes hågkomster af det örflutna hafva blifvit väckta, sade priorinvan lika mildt som förut, cmen det skall gå fver. Mitt hjerta, den här herrn kan säga lig att det är lika omöjligt för honom att nn dig härifrån, som för mig att utlemna 18. Det är sannerligen så, min kära lilla flicka, ade Berenger. cDen enda lilla flicka jag unde föra härifrån hade varit min egen; ch då hon ändock bedjande såg på hoiom, tillade han: com din stackars moder sunde, skulle hon säkert tacka den goda nodren priorinnan för det hon lärer digtjenå ud och vara ett godt barn. Ni talar vänligt öch rätt, min herre, ade priorinnan, coch nu, Agathe, tag afsked ch för bort de små härifrån. cLåt mig göra ännu en fråga, vördade moler, sade Berenger. Sägen mig, mina barn, jar någon at eder sett henne, som de kalade Isak Gardons sonhustru? (Forts: följer.)